Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’18
U
lika atomer; främmande, annan konstitution ägande atomer kunna
svårligen gifva lika god öfverledning, utan måste tänkas så att säga medföra
»kontaktfel». Frågan är närmast, huruvida dylikt antagande kan
förklara det allmänna förloppet af tillsatsmotståndet.
For att i någon ringa mån belysa denna fråga>
konstruerades en apparat med hvilken på ett
schematiskt sätt dylika kontaktfel mellan ett större
antal (atomer representerande) ledande kroppar efter
behag kunde åstadkommas. De ledande kropparna
Fig. 15. utgjordes af kvicksilfverfyllda, i små träkuber (l
cm3) excentriskt anbragta korsformade nedfräsningar
(fig. 15). Intogo dessa samtliga läget I, eller samtliga läget II, hade
motståndet hos en kvadrat af 49 st. dylika kors (sammantryckta inom
en glastäckt hållare) tvenne bestämda minimivärden, som mättes i
Thorn-sonbryggan (inf läsningarna i II voro dubbelt så djupa som i I).
Om däremot några af tärningarna I ersättas med II, och vice versa,
så uppkomma härigenom vissa kontaktfel, såsom å fig. 15 förtydligas.
Alltså stiger t. ex. motståndet hos den af I bestående kvadraten vid
substitution med II, ehuru II själf motsvaras af lägre motstånd.1
Medelst mätningar utförda å denna första modell erhölls en låt vara
synnerligen grof bild af tillsatsmotståndets uppkomst enligt
kontakthypotesen (fig. 16). Vid endast få su b
-stitutioner,motsvarandesvaga kon-centratio n er, är motståndet
entydigt bestämdt, tämligen
oberoende af hvilka tärningar som
flyttats; vid större koncentrationer
är däremot sättet för ersättandet
af så stort inflytande, att några
be-stämda motståndsvärden ej kunna
anges. För 24 I + 25 II kunde
motståndet t. ex. fås att variera
mellan den i midten angifna
punkten och ett mycket högt värde.
Trots de uppenbara bristerna i
detta försök, torde man kunna säga,
att det dock i stort sedt ger en
kvalitativ bild af tillsatsmotståndet.
Den dragna kurvan är beräknad
R
20
15
10
20
enligt (10),
Fig. 16.
D. Diskussion angående tillsatsmotståndets art och samband med
hårdhets ändring ar.
I kvantitativt hänseende är försöket föga tillfredsställande: får hvarje
ledande kors representera en atom, så gifva de å modellen utförda mät-
1 Det större djupet hos urfräsningarna II tillkom på förslag af amanuensen fil.
lic. O. Tenow, med hvilken jag haft tillfälle ingående diskutera dessa frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
