Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
i stort sedt bör därför, under ej alltför olika andra omständigheter,
proportionalitet ledningsförmågorna emellan äga rum (Wiedemann-Franz’ lag).
Ett af de viktigaste skälen för kontaktuppfattningen ligger däri, att,
under det den gaskinetiska elektronteorien ej kan förklara Jow/eska
lägens giltighet, så visar sig för en på sagda uppfattning byggd modell,
att atomerna böra få en hastighetsökning vid strömgenomgång, sådan
att Joules lag gäller.
8. Inom området för elektricitetsledning i metaller och legeringar torde
alltså kontaktuppfattningen få sägas motsvara verkligheten bättre
än den gaskinetiska uppfattningen. Åtskilliga tack vare den senare vunna
resultat å andra områden, särskildt optik, torde kunna bibehålla full
giltighet äfven med den förändrade grunduppfattningen.
Stockholms Högskolas Fysiska Institut, oktober 1915.
Konsistensläran — en ny fysikalisk lära.
Af Albert Atterberg.
Fysiken åtskiljer hos naturens ämnen trenne s. k. aggregationsformer,
de fasta, flytande och gasformiga tillstånden. Öfvergångar mellan det
fasta och det flytande tillståndet äro emellertid alls icke ovanliga.
Sådana öfvergångar bildas till exempel af de mjuka fetterna och fettsyrorna,
af de mjuka paraffinerna, af Lehmanns »plastiska kristaller» och af
talrika andra, mest organiska ämnen. Äfven bilda blandningar af
finfördelade fasta ämnen eller af kolloidala partiklar, med vatten,
vattenlösningar eller andra vätskor dylika öfvergångar, hvarå som exempel må
nämnas de i vattenhaltigt tillstånd sega, limartade ämnena; de som
vattenhaltiga ofta degartade eller syrupsartade sockerarterna, samt de
formbara lerorna, mjöldegarna och kitterna. Dessa Öfvergångsformers
egenskaper äro hittills föga studerade af fysiken, och äro de ej ens noga
systematiserade ännu. Begreppen deg, gröt, syrup hafva ej ännu
undergått någon utförligare behandling af den fysiska vetenskapen.
Studiet af de nämnda of ver gångsfor m erna mellan de fasta och de
flytande tillstånden skulle utgöra uppgiften för en »allmännare
konsistetfs-lära».
Blandningar af fasta partiklar med vätskor bilda ett stort område
för sig. Deras egenskaper växla ej blott efter den flytande
beståndsdelens art och mängd, utan äfven efter den fasta beståndsdelens natur och
fmleksgrad. De böra alltså, redan de, kunna erbjuda forskningen ett
rikt fält. Kon sis Penslar an i inskränktare, här använd betydelse blir
läran om dessa blandningars växlande konsistens eller sammanhang.
Författaren af denna artikel har genom sina studier inom jordartlärän
blifvit föranledd till konsistenslärans uppställande och utarbetande. Inom
jordartläran kommer den nya läran också att otvifvelaktigt få sin
vidsträcktaste och viktigaste tillämpning. Jordarter betäcka största delen
af jordens fasta yta. Jordarter betäcka äfven hafvens botten. Jordar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
