Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
anse dem som högmolekulära amfotära elektrolyter, lydande de vanliga
fysikalisk-kemiska lagarna.
Vattnet är, som bekant, dissocieradt på följande sätt:
H20 ^=± H + OH’
Men det är endast en mycket ringa kvantitet fria väte- och hydroxyljoner,
som finnas i en liter vatten, nämligen endast 0,01 och 0,17 mg
respektive. Vattnets dissociationskonstant,
Kw = [H] . [OH]’
är mycket noggrant bestämd af Kohlrausch, Lundén och senast Sörensen
och belöper sig enligt den senare vid 18° till 0,72. 10 . eller m
ed-ett annat skrifsätt 10~14’14. Och i hvarje vattenlösning är alltid
produkten [H]. [OH] — 10 ’ vid 18, d. v. s. den teoretiska betydelsen af
o
en sur lösning är, att i den vätejonkoncentrationen ligger emellan 10 ,
och 10 , och af en alkalisk att i densamma
hydroxyljonkoncentra-tionen ligger inom samma gränser eller, hvilket är detsamma, att väte-
— 7 –14
jonkoncentrationen ligger mellan 10 och 10 . Äfven i den mest
alkaliska lösning finnas vätejoner och i en sur hydroxyljoner ehuru i ringa
mängd. Det exaktaste måttet på en lösnings surhetsgrad eller alkalinitet
är därför att angifva vätejonkoricentrationen, och enligt Sörensens förslag
sker detta enklast genom att angifva PH, d. v. s. logaritmen för
vätejonkoncentrationen med negativt tecken. Är således PH i en lösning
5,8, betyder det att vätejonernas koncentration är 10~°’8, det är således
en sur lösning, är PH 9,3 betyder det, att vätejonkoncentrationen är
10~ ’3, således en alkalisk lösning. Neutralpunkten angifves följaktligen
med PH = 7, d. v. s. i detta fall är koncentrationen af väte-
och^hydro-xyljoner lika.
Den kvantitativa bestämningen af vätejonkoncentrationer sker enligt
Sörensen på följande sätt:
1) Elektr’ometrisJct.
Man bygger upp ett galvaniskt element
/vätejoner — kalomelelektrod
och bestämmer den elektromotoriska kraften. Är denna TT, så kan den
sökta vätejonkoncentrationen lätt beräknas, och man får följande uttryck
för P vid 18°.
p _ X—0,3377
~~ 0,0577
Denna metod är den noggrannaste och kan användas vid alla
tillfällen.
2) Kalorimetriskt: Denna grundar sig på den föregående så till vida, att
man bestämt vätejonkoncentrationen elektrometriskt hos en del »standard-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
