Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordens absorptionsförmåga för salpeterkväfve.
Jordens djup
i i cm.
Jordens ursprungliga halt af salp-N img./kg.torrs.
Genom K N O3-lösningen tillfördt N mg
Filtfätrets halt af salp-N img./kg.torrs.
Jordens absorptionsförmåga
J l l
j 10—20 j 0,18 2,oo 2,io +0,08
i 30—40 ! 1,30 2,oo 3,40 | — 0,io
i 50—60 | 1,20 2,oo 3,35 i —0,i5
! 70—80 j 0,40 2,oo 2,60 ! — 0,20
j 90—100 j 0,08 2,00 2,30 j —0,22
Vid en flyktig blick på dessa siffror tyckes det otvetydigt framgå, att
jorden saknade förmåga att absorbera nitrat. Jordlagret på 10—20 cnrs
djup visar dock en liten tendens till att kunna upptaga salpeter.
Men vid dessa försök är det emellertid en sak, som ovillkorligen måste
tilldraga sig ens uppmärksamhet. Jag har nämligen (med undantag af
jordlagret 10 — 20 cm:s djup) genomgående erhållit mer s alp et er kväfve
än summan af det i jorden befintliga och det genom KNOAösningen
tillförda Tcväjvet. Detta öfverskott af salpeter, som jag vid alla
bestämningar erhöll, gaf mig anledning närmare undersöka detta förhållande.
Försök anställdes därför som vanligt med fuktig jord, med samma
jord torkad i termostat vid 100 grader och slutligen med lufttorkad jord.
100 gr. jord oeh 200 cm* vatten.
Mg. N pr kg. torrsubst.
Jorden, fuktig, nyss upptagen......... 2,25
» torkad i termostat vid 100° 3,5 o
» lufttorkad........................... 4, o o
Genom att torka jorden erhölls sålunda betydligt mera salpeterkväfve
än från jorden i sitt naturliga skick. Har möjligen en nitrifikation ägt
rum under tiden för jordens torkning? Jå, då skulle bakterierna i 100
gr jord, införd i termostat vid 100°, icke blott kunnat lefva utan äfven
varit i stånd att på en relativt kort tid förmå alstra 1,25 mg. N pr kg
torrsubstans. En dylik förmodan kan man därför saklöst lämna ur
räkningen.
Är då den vid salpeterbestämning numera vanliga
fenolsvafvelsyre-metoden icke tillförlitlig? Härpå kan man svara, att om samma person
alltid utför afläsningen å den kolorimetriska skalan, så torde felen bli
synnerligen små. Däremot vållar det alltid svårigheter att i fuktig jord,
i synnerhet om det är styf lera, få denna väl söndersmulad. Det blir
en del små jordklumpar, hvilka hindra vattnet att komma i beröring
med hvarje särskild jordpartikel.
Vidare inverkar koncentrationen så till vida, att ett ökadt
vattentillskott förmår utlösa en större mängd salpeter, såsom framgår af
efterföljande försök:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
