Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Stereokemiens grundprinciper.
Af Bror Holmberg.
(Föredrag vid Kemistsamfundets sammanträde den 27 april 1916.)
Oaktadt de möjligheter, struktur- eller konstitutionsformlerna erbjuda att
genom kärn- och platsolikheter ge förklaring på de talrika fallen af
iso-meri inom organiska kemin, så ha dock redan från strukturlärans första
tid exempel varit bekanta på, att ämnen, som måste tillskrifvas samma
konstitution, likväl ej visade öfverensstämmelse i alla hänseenden, Som
oftast olikheten sådana ämnen emellan var obetydlig och i de flesta fallen
hufvudsakligen visade sig i fråga om fysikaliska egenskaper,
sammanfattades dessa ämnen af strukturlärans grundläggare Kekulé under rubriken
»fysikaliska isomerer», och orsaken till isomerien härvidlag ställdes på
framtiden.
Af fysikaliska isomerer kunde man särskilja ett slag, såsom de af
Pasteur omkring 1850 studerade vinsyrorna eller de af Wislicenus 20 år
senare närmare undersökta mjölksyrorna, inom hvilka ämnesgrupper
olikheten de särskilda formerna emellan först och främst visade sig i
förhållande till polariseradt ljus, i det att af vinsyrorna, som alla äro
dioxibärn-stensyror, två former finnas, hvilka vrida polarisationsplanet åt höger,
respektive vänster: de s. k. höger-, dextro- eller d- och vänster-, Isevo- eller
l-vinsyrorna, samt två gentemot polariseradt ljus inaktiva former: druf- och
meso-vinsyrorna, af hvilka den förra kan erhållas genom blandning af lika mängder
d- och 1-vinsyrelösningar samt på flera sätt åter uppdelas i dessa aktiva
komponenter, under det mesovinsyran ej kan uppdelas i aktiva beståndsdelar och
ej heller erhållas ur någon af de andra formerna utan genom starkare kemisk
inverkan. Mjölksyrorna äro a-oxipropionsyror till konstitutionen och visa
ungefär samma egendomligheter som vinsyrorna, ehuru med den skillnad, att
en mot mesovin-syran svarande modifikation saknas, och genom Pasteurs
arbeten hade man kommit till den öfvertygelsen, att alltid mot ett optiskt
aktivt ämne borde svara en annan form med motsatt vridningsförmåga
samt en form, som visserligen är inaktiv, men som, enär den består af
lika mängder af de aktiva modifikationerna i blandning eller förening
med hvarandra, på ett eller annat sätt kan uppdelas i dessa. Vid mera
komplicerad sammansättning kunde äfven flera både aktiva och inaktiva
former finnas, utan att det var möjligt att utan vidare af
konstitutionsformlerna för ett ämne direkt afläsa, om optisk aktivitet skulle kunna
finnas hos detsamma, eller hur många optiska isomerer som borde finnas,
därest några redan voro kända.
Ett annat slag af enligt strukturläran oförklarlig isomeri visade flera
ämnen innehållande en dubbelbindning två kolatomer emellan, t. ex.
fumar- och maleinsyrorna, hvilka oaktadt lika konstitution likväl hade
olika smältpunkter, löslighet o. s. v. Som villkor för isomeriens
uppträdande var, som nämnts, förekomsten af en ety len bindning nödvändig,
ehuru ej tillräcklig, och olikheten isomererna emellan kunde ofta äfven
i rent kemiskt hänseende vara betydlig.
Hvad anledningen till den optiska isomerien beträffar, så ansåg redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
