- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjuguåttonde årgången. 1916 /
105

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

105

Pasteur af kristallografiska skäl, att denna måste sökas i en olika lagring
i rummet af de olika formernas smådelar, och rned stöd af sina
mjölksyrearbeten uttalade Wislicenus den meningen, att strnkturformlerna,
hvilkas stora användbarhet just åren förut blifvit ådagalagd, ej erbjödo
möjlighet att representera förhållandena vid mjölksyrorna och liknande
isomerer, utan det vore nödvändigt taga steriska föreställningar till hjälp.
Det dröjde därpå endast några år, tills den sålunda antydda
nödvändigheten af strukturformlernas utveckling till rymdformler genom van’t Hoff
och Le Bel (1874) blef tillgodosedd. Enligt båda dessa forskare ligga
de fyra vid en mättad kolatom bundna radikalerna ej i ett plan utan
fördelade kring kolatomen så, att de kunna tänkas utgöra hörnen i en
tetraeder, inom hvilken kolatomen i fråga ligger. Som orsak till denna
anordning antog van’t Hoff, att kolatomens fyra valenser äro fyra från
densamma i rymden symmetriskt utstrålande krafter, hvilka icke utan
tvång kunna ändras till sina riktningar. Le Bel däremot afhöll sig från
spekulationer öfver valensens natur och lät anledningen till
tetraeder-grupperingen helt enkelt vara de olika radikalernas behof af utrymme,
hvilket ej skulle kunna tillgodoses, därest de skulle vara placerade i ett
och samma plan.

Att de fyra vid en kolatom bundna radikalerna ej kunna ligga i ett
plan framgår för öfrigt af åtskilliga förhållanden, såsom t. ex. af
obefint-ligheten af isomerer enligt schemat

a—C—b och b—C—b,

l
b a

men af deras fördelning i rymden följer, att så snart en kolatom binder
fyra inbördes olika grupper (är asymmetri$lc\ så finnas två möjligheter
för radikalernas placering eller för, som det kallas, vederbörande ämnes
konfiguration, nämligen

c c

/\\ //\

/ d \ /d \

/ \ / \

b c c b

d- 1-

I dessa figurer tankes a ligga i, b och c öfver samt d under papperets
plan. Som synes förhålla sig formlerna som bild till spegelbild, i det
alla motsvarande afstånd äro lika, under det vissa riktningar äro motsatta.
Två ämnen, som motsvaras af dessa båda formelbilder, böra alltså visa
genomgående öfverensstämmelse i fråga om energiinnehåll, löslighet,
smältpunkt, ångtryck o. s. v., och endast i fall af egenskaper, som bero af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1916/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free