Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
tionsprodukt, såvida ej denna har oändligt liten lifslängd, d. v. s. ej alls
existerar enligt sinnliga begrepp.
Etylénisomerien beror enligt Werner liksom enligt van’t Hoff på de
dubbelbundna kolatomernas fixerade läge i förhållande till hvarandra,
och anledningen till denna stelhet i systemet just vid dubbelbindning ser
Werner däri, att under det bindeytorna vid enkelbindning få en cirkulär
begränsning, så får den bindeyta, som motsvarar en dubbelbindning, en
mera oregelbundet aflång form, enär den på sätt och vis är sammansatt
af två bindeytor, som hvardera motsvarar en enkelbindning. Denna form
på dubbelbindningsytan har till följd, att de båda vid hvarandra dubbel
bundna kolatomerna ej fritt kunna rotera kring den gemensamma
bindningen som axel, och häri kan man tydligen lika gärna instämma, som
i v an’t Ho ff s ursprungliga sätt att se saken. Hvad möjligheterna att
tolka förloppet vid additionsreaktioner o. s. v. af den art, som ofvan
skisserats vid fumar- och maleinsyrorna beträffar, så lämnar Werners
teori här som vid den Waldenska omlagringar! den fördel, att ungefär
hvilka steriska resultatet som helst äro tänkbara, utan att några bestämda
slutsatser om, hvad som i ett visst fall bör inträffa, äro möjliga att draga.
Som af ofvanstående korta framställning framgår, erbjuda de
stereokemiska principerna utmärkta tillfällen att representera de statiska
förhållandena vid optiska och etylénisomerer, och på åtskilliga andra
områden, såsom vid förekomst af cis-trans-isomeri i samband med ringsystem
(Baeyer 1888) eller vid föreningar innehållande kväfve dubbelbundet vid
kol (Hantzsch och Werner 1891) o. s. v. har det steriska uppfattningssättet
visat sig nyttigt, men så snart det gällt tillämpa de olika
åskådningssätten vid omsättningar, där de asymmetriska, resp. dubbelbundna,
atomerna varit med i spelet, ha inga principer visat sig tillfyllest.
»Mekanismen» vid reaktionerna är här som vid organisk-kemiska omsättningar
i allmänhet obekant i sina finaste faser, men då de stereokemiska
omvandlingarna i materiellt hänseende oftast äro af enklaste slag och
därjämte i allmänhet leda till bildning af ämnen, hvilka erbjuda en
synnerligen intim inblick i atomernas inbördes bindningsförhållanden, så hoppas
man, att just dessa omvandlingar så småningom skola föra fram till en
mera detaljerad uppfattning af, hur det egentligen går till, då olika atomer
eller radikaler substituera hvarandra vid kemiska reaktioner.
Kemi som Studiefag* for Ikke-Kemikere.
Av professor J. Sebelien.
Foredrag ved den kemiske och fysiske Sektions Besök paa Norges
Landbrukshöj-skole i Aas under det skand. Naturforskermöte 12 Jnli 1916.
Naar vi Naturforskare faar den Opgave ät vaere Lserere i vor
Viden-skap ligger det nser for os ät före vore Elever ad de samme Veje som
vi selv har gaaet, og pröve paa ät gjöre dem delagtige i densamme Glsede
över vört Fag, som vi selv er besjselet av.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
