- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjuguåttonde årgången. 1916 /
132

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

De kända grundämnena antagas hafva uppkommit genom förening
af ett större eller mindre antal atomer af väte, nebulium och proton" uor;
och därför måste dessa grundämnens atomvikter kunna beräknas ur
summan af de ingående grundelementens atomvikter multiplicerade med de
respektive atomernas antal. Några exempel på Nicholsons beräkningar af
atomvikterna anföres här nedan:

Atomvikt.
Beräknad. Observerad. ’

He = Nb + Pf = 3,988 3,99

Li - He + 3 H - 7,oi 6,94

Be = 3 Pf + 2H = 9,097 9,i

B = 2He + 3 H = 11,00 11,0

C = 2He + 4H =12,008 12,oo

N - 2He+ 6H = 14,02 14,oi

O -3He + 4H -15,996 16,oo

F - 3He + 7H = 19,020 19,o

Ne = 6Pf + 6H = 20,21 20,2

Na=4He + 7H =23,008 23,oo

Mg = 2 H + 5He + Pf = 24,32 24,32

A = 10 He = 39,88 39,88

Öfverenstämmelsen mellan de beräknade och de observerade värdena
är öfverraskande god; afvikelserna synas Öfverallt ligga inom felgränserna
för de bästa atom viktsbestämningarna. Beträffande de tyngre elementen
måste dock öfverensstämmelsen anses vara föga bevisande, ty genom
summering af mångfalder af tre små storheter bör man kunna erhålla nästan
hvilket stort tal om helst. Att däremot de lättare grundämnenas
atomvikter kunna på detta enkla sätt och med så stor noggrannhet beräknas,
synes dock knappast kunna anses bero på tillfälligheter utan måste hafva
en djupare innebörd.

Nicholsons idé är således den, att våra grundämnen äro
utvecklingsprodukter ur ett fåtal ämnen, som finnas i s. k. nya stjärnor, stjärnor
som befinna sig på ett tidigare utvecklingsstadium och som därföre hafva
en mycket hög temperatur, samt i nebulosorna. Dessa urämnen, som i
sin ordning äro utvecklingsprodukter af atomer innehållande ett mindre
antal elektroner, innehålla komplexa atomkärnor, i hvilka både positiva
och negativa elektroner ingå, och omkring kärnorna kretsa enkla
ringsystem af negativa elektroner. I nebulosorna och de nya stjärnorna
skulle på grund af den höga temperaturen föreningar af dessa urämnens
atomer icke vara stabila, till följd hvaraf grundämnen med större
atom-vikt där icke kunna förekomma. Vid fortgående afkylning skulle däremot,
i’den mån temperaturen sjunker, sådana föreningar kunna uppkomma,
hvarvid våra kända grundämnen skulle bildas. Tydligt är emellertid, att
Nicholsons uppfattning angående atomernas byggnad icke är förenlig med
Rutherfords idé, att väteatomens nucleus är identisk med den positiva
elektronen. (Forts.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1916/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free