Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
§ 2. Upplästes och godkändes protokollet för föregående sammanträde.
§ 3. Anmäldes en amerikansk tidskrift för analytisk kemi: Journal
of the Association of official Agricultural Chemists.
§ 4. Valdes till medlem af Samfundet apotekaren E. VendHadh,
Stockholm, hvilkens inval förordats af styrelsen.
§ 5. Ingenjör Al/ Larson höll föredrag öfver ämnet, »Sädesodling
och djurskötsel» infördt i detta häfte.
Med anledning af föredraget tackade prof. Klason för dess gedigna
innehåll. Historiskt sedt kan man nog förklara de resultat, hvartill hr Larson
kommit. I äldre tider ända fram till 1860-talet fanns öfverskott på
brödsäd. Efter 1860 vållade tidsförhållandena en ändring i
mejerihan-termgen, i det att först bunkmetoden sedan ismetoden och slutligen
separatorn infördes. Den förbättrade tekniken möjliggjorde en rationellare
användning af mjölken, och detta satte landtmannen i stånd att utvidga
ladugårdsskötseln, på samma gång som sädesodlingen försvårades genom
billig tillförsel af spannmål från Amerika. Det var således en naturlig
följd af de på* 1860- och 70-talet rådande förhållandena, att
mejerihand-teringen till en viss grad utträngde sädesodlingen. Nu synes en
förändring häri vara att vänta. Med afseende på djurskötsel, särskildt de
mindre husdjuren, synes förbudet mot svinafvel i municipalsamhällen
vara mycket olyckligt, enär det hindrar koksafiallets tillgodogörande. Af
egen erfarenhet trodde talaren, att ett hushåll på 5 personer lämnade
en icke obet}rdlig del af födan åt en gris, hvilken åter kunde förse
samma hushåll med dess behof af fläsk. En annan nationalekonomisk
förlust är den, som förorsakas genom vattenklosetter; i en stor stad
representerar den därigenom till ingen nytta bortförda gödseln stora
summor. Att den naturliga gödslen kan ersättas med konstgödsel, är godt
och väl, men bakteriefloran i den förra kan ej ersättas och spadar dock
en utomordentligt viktig roll i jordbruket.
Man kan fråga, hvartill det tjänar att ha ett starkt försvar, om vi
ej ha tillräckliga lifsmedel inom landet; illusionen, att ett nutida krig
måste bli kort, är försvunnen. Vår förnämsta nationella fråga gäller
därför ordnandet af vårt jordbruk så, att vi kunna lefva däraf.
Kapten V. Nauckhoff instämde med föregående talare och önskade, att
alla Sveriges jordbrukare måtte få läsa föredraget, som vore ett ord i
sinom tid. På 1880-talet var frakten från Amerika till Göteborg ej
högre än järn vägsfrakten från Stockholm till Örebro.
Prof. A. Vesterberg framhöll, att fettproduktionen bör bättre
tillgodoses, exempelvis genom svinafveln. Växtfett, som f. n. endast fås
från utlandet, kunde äfven erhållas från en del växter, hvilka tåla vårt
klimatet, exempelvis raps. För några år sedan odlades sådan på
Gottland, men rapsbaggens härjningar gjorde slut därpå. Äfven lin borde
kunna odlas för oljeproduktion, kanske ock solrosen, åtminstone i landets
sydligare delar; och bland våra vildväxande cruciferer finnas fettalstrare,
som möjligen kunna förädlas1.
1 Enligt tidningsnotiser har på sina ställen i vårt land diverse ogräsfrön uppköpts
för att i Tyskland förädlas till olja och foderkakor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
