- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjuguåttonde årgången. 1916 /
176

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

hufvudsak samma anordning, som han tänkt sig. Det återstår ännu en
fråga, som är af vital betydelse för möjligheten af ett försökslaboratorium,
nämligen den finansiella, och man skulle kanske här kunna tillämpa
prof. Aschans förslag om ett aktiebolag. Dock tror jag, att det är för
tidigt att yttra sig om den finansiella sidan, innan man kommit till
klarhet om behofvet af ett försökslaboratorium och den lämpligate
formen därför.

Sädesodling och djurskötsel.

Af Alf Larson.

Inledning".

Det kan synas egendomligt att jag, som icke är jordbrukare, gifvit
mig in på ett rent jordbruksspörsmål, men till mitt försvar för ett
sådant inträngande på annans område må anföras, att jag är uppväxt på
landet samt att jag är af gammal jordbrukaresläkt, hvarför jordbrukets
intressen så att säga legat mig i blodet. Dessutom har jag under min
industriella verksamhet äfven haft någon befattning med jordbruk i mindre
skala. Detta har gjort att jag ofta kommit att tänka på jordbrukets
frågor och att jag följt med hufvudströmningarna af de olika åsikterna
härutinnan. Kemien kommer dessutom i våra dagar äfven landtbruket
nära.

En kemist måste naturligtvis genast komma att tänka på det ringa
utbyte, äfven efter kalorier räknadt, som erhålles i form af förädlade
produkter utaf den föda ett djur förtär, dessa produkter må vara kött
eller mjölk. Teoretiskt oriktigt är det därföre att genom djurkroppen
alstra människoföda af ämnen, som direkt kunna användas till sådan.
Praktiskt fördelaktigt kan det vara endast för det fall att en sådan
förädling, om man kan kalla den så, ger större ekonomisk vinst än som
skulle erhållas om djurfödan såldes direkt.

Nu är det visserligen så att vi icke kunna undvara djurskötseln och
därifrån härstammande produkter. Vi behöfva mjölk, ull, hudar,
kreatursgödsel m. m., vi hafva vant oss vid smör, fläsk och kött. Men sundt
förnuft synes mig säga, att inom landtbruket så väl som inom industrien
vinst måste uppkomma vid råvarornas förädling till högre produkter, så
att de förra blifva betalda till gällande marknadspris, att alla
omkostnader för arbete, slitage m. m. blifva godtgjorda, att underhåll och
skäliga afskrifningar kunna göras på allt hvad inventarier, lefvande och
döda, heter och att slutligen därutöfver en vinst erhålles, så att
jordbrukaren har åtminstone vanlig bankränta å det kapital han arbetar med.

Den som med intresse följt vårt jordbruk vet mer än väl att för de
allra flesta fall dessa villkor icke uppfyllas; och en af de förnämsta
orsakerna härtill anser jag vara den riktning jordbruket under de sista
decennierna tagit i vårt land, en riktning, som i stort sedt resulterar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1916/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free