Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
fördel kreatursstammen till en viss grad minskas, foderväxtodlingen
inskränkas och sädesodlingen ökas. Därigenom skulle äfven den stora
fodermedelsimporten, som nu beröfvar landet c:a 50 mill. kr. årligen,
i någon mån kunna minskas.» I min nyss citerade bok om »Modern
svensk landthushållning», säges att af landets hela åkerareal endast
6.7 % ytterligare behöfde anslås till sädesodling och att denna kunde
utan skada tagas från arealen för åkerhö. »Slutade man tillika med
smörexporten, blefve behofvet af åkerhö mindre, landtbruket skulle göra
vinst och vårt beroende af utlandet för brödföda försvinna.»
Vår sockerpolitik är felaktig-.
Hvarför ej sockerindustrien uppmanades att i likhet med jordbruket
producera största möjliga mängd socker är svårt att förstå, då ökad
konsumtion däraf vore önskvärd på grund af dess billiga pris i förhållande
till en del andra födoämnen, t. ex. fett, som det delvis kan ersätta. I
stället gafs exportlicens för 35,000 ton socker, sedan sockertrusten
förklarat att 50,000 ton kunde afvaras, hvaraf lyckligtvis blott 15,000 ton
utnyttjades. Det blef snart uppenbart att vi tvärtom stodo inför
sockerbrist, och nu hafva vi våra sockerkort, som gifva oss en bråkdel af hvad
vi behöfva. Detta är så mycket mer beklagligt som kontrollstyrelsen
förklarat sig hafva i tid fäst uppmärksamheten hos vederbörande på att
sockerbrist kunde befaras.
Socker kan som sagdt i många fall ersätta fett, enär begges fysiologiska
verkan delvis är densamma. Med nuvarande pris å socker (66 öre pr kg. i
minut i medeltal), den enda matvara, som ej stigit i pris, och å smör
(3.25 kr. pr kg.) fås samma näringsvärde för kr. 1.50 i socker som
folkr. 4.10 i smör och for kr, 2.60 i margarin (å 2 kr. pr kg.). En accis
af 16 Öre pr kg. socker = 40 % af det obeskattade värdet är orimligt
hög för en nödvändighetsvara, den borde till större delen bortfalla. Om
förbrukningen af raffinadsocker stege till 200,000 ton i st. f. nuvarande
c:a ’165,000 ton pr år och accisen nedsattes med 5 öre, d. v. s, till 11
öre pr kg., skulle statsinkomsten af socker blifva ungefär densamma som
nu. Med 40 kg. konsumtion pr individ och år af raffinadsocker skulle
samma inkomst beredas statsverket af sockerbeskattningen som om
accisen vore 10 i st. f. 16 öre pr kg. De c:a 23 mill. kr. staten har i accis
från sockertillverkningen kunde dessutom uttagas genom ökning med
motsvarande belopp för tullen å kaffe, hvars användande i sådan öfverdrift
som nu sker icke allenast är en verklig lyxkonsumtion, som borde
bortarbetas, utan äfven är en för folkhälsan obestridt farlig förbrukning och
som kostar landet tiotal mill. kr. årligen.
I vårt klimat växer tyvärr icke fett på träd eller i jorden såsom i
sydligare klimat. Det måste hos oss produceras i den dyrbaraste och
mest svårskötta af apparater, nämnligen djurkroppen. Ersättning för
fett i största möjliga mängd borde därför sökas, och sockret är
härvidlag den bästa, som alltså borde göras så billigt som möjligt. Vi borde
åtminstone ha samma förbrukning af socker pr individ och år som
andra mycket sockerförbrukande länder. Visserligen stiger sockerkonsum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
