Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
uppbygges aj penioser, öom finnas i all ved. Det synes vara pentosernas
förnämligaste uppgift att afgifva material till ligninet.
Nu äro emellertid fenolhydroxykrna i ligninet till god del metylerade.
Äfven härom kan man göra sig en föreställning. Baeyers gamla hypotes
om formaldehyds uppkomst enligt formeln: C0.2 + H20 = CH20 + 02
har fått en större aktualitet genom Cnrtius’ och Fransens på visning af
formaldehyd i bladen. Nu kan man tänka sig en fenolhydroxyl
metylerad *af denna formaldehyd enligt formeln ROH + CH20 = ROCH3 +0,
hvilket syre dels kan öfverföra RH i den aromatiska kärnan till OH,
dels öfverföra allylalkoholkomplexen i en motsvarande akrylsyra, och
därmed har man samtliga i ligninet påvisade komplexer. Det förefaller
sålunda, som man börjar kunna skymta in i den naturens verkstad, där
veden uppbygges. Huru nu ligninet förhåller sig i andra vedslag, få
mina kommande undersökningar afgöra. Metoderna äro gifna.
Man har i Teknisk tidskrift på ett formellt så otillständigt och
öfvermodigt sätt behandlat mina hithörande undersökningar, att Sv.
Papperstidning vägrat att intaga detsamma, ehuru ämnet har speciellt intresse
för denna tidskrift. I sak har jag bemött detsamma i Papperstidningen
häftena n:o 13 m. fl. för år 1916.
Slutligen får jag tacksamt meddela, att ingenjör Th. Folin under år
1912 biträdt vid en del af föregående undersökningar.
Sädesodling och djurskötsel.
Af Alf. Larsson. (Forts. fr. XXVIII, 188).
Om vi för jämförelses skull antaga att mjölken, resp. smöret
producerats med foderbetor, hvaraf enligt Hansson 10 kg. erfordras för l
foderenhet, så gaf en hektar åker, då skörden var 31 dt foderbetor pr hektar,
3,400 x 6.7 :4.é = 5,177 kg. mjölk å 9 öre = 466 kr. och för 409
kr. smör, medan rotfrukterna hade ett värde af 1.39 kr. pr dt, således
pr hektar af 473 kr. Således i detta fall ingen värdeökning genom
förädlingen.
Samma år gaf en hektar 300 dt sockerbetor, som betalades med 2.23
kr. pr dt, således med 669 kr. Häri är icke värdet af blasten
inräknadt. Enligt en artikel i Lunds Dagblad af den 25 aug. i år af Ludv.
Nanneson ger en hektar sockerbetor 1,200 foderenheter i blasten. Om
den f. e. räknas vara värd blott 10 öre (nu kostar den enl. N. 20—25
öre), så fås i blasten ett värde af ytterligare 120 kr. pr hektar.
Bearbetas J betorna på raffinadsocker efter 15.61 % råsockerutbyte och 92 %
rendement, fås en sockermängd af 4,308 kg., som efter ett pris af 40
öre pr kg., sedan tull och accis afdragits med 27 öre pr kg., ger 1,723
kr. eller 10.7 gånger så mycket i värde som smöret från samma areal.
Räknas efter näringsvärde, befinnes det, att mjölken ger 2,021 x 650 =
1,313,650 kal. pr hektar åker och sockret 4,308 x 4,100 = 17,662,800
kal., eller 13.4 gånger så mycket som mjölken. På samma sätt kan
beräknas, att råg af kastade 469 kr. pr hektar, hvete 555 kr. (i bägge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
