Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
här reaktionen i viss grad är om vändbar, ehuru jämviktsläget torde ligga
långt åt höger. En kinetisk serie, utförd vid 0° och återgifven i
vidstående tabell, bekräftar detta, ty deri monomolekulart beräknade
hastighetskonstanten C faller något med stigande omsättning, hvilket förklaras
af, att den bildade bromiden något motverkar laktonbildningen. I hvarje
t. (min.) % lakton C
15 15,1 0,0109
35 26,9 0,0090
80 47,2 0,0080
200 77,4 0,0074
fall visar dock tabellen, att laktonbildningen ur ett salt af eo
;–brom-substituerad syra går mycket hastigare än vid en analogt sammansatt
/9-syra, ty C för samma reaktion vid brombärnstensyran var vid en 25°
högre temperatur blott = 0,0025.
Äfven fria halogensubstituerade syror kunna öfvergå i laktoner under
haloidväteafspjälkning, men reaktionen är mycket långsammare än vid
salterna och därjämte betydligt mer märkbart omvändbar, hvilket
framgår af att t. o. m. ^-laktoner vid behandling med koncentrerade
haloid-vätesyror återbilda halogensubstituerad syra. Det är därför lämpligast
taga till destillation, därest det gäller utnyttja reaktionen för preparativt
ändamål, men därvid blir ofta särskildt vid ^-syrorna utbytet dåligt på
grund af andra samtidigt försiggående sönderdelningar.
Slutligen äro också en del andra mer eller mindre speciella metoder
för framställning af laktoner kända, af hvilka här blott skall nämnas
gången öfver omättade syror. Dessa ge nämligen laktoner antingen vid
destillation direkt eller efter behandling med rykande bromvätesyra
eller något utspädd svafvelsyra. I sistnämnda fallen är tydligen en
primär addition af bromväte eller svafvelsyra att antaga som
mellanstadium, och metoden blir på så sätt till slut en tillämpning af de strax
ofvan beskrifna tillvägagångssätten.
Hvad laktonernas fysikaliska egenskaper beträffar, så äro de enklaste
färglösa, flyktiga, i vatten mer eller mindre lösliga vätskor, hvarefter
med stigande kolhalt o. s. v. egenskaperna ändras på vanligt sätt.
Laktonernas kemiska egenskaper äro utförligast studerade hos
^-lak-tonerna och stå på det hela taget i öfverensstämmelse med hvad man
har att vänta på grund af deras esterkaraktär. Märkvärdigt nog ha
fi-laktonerna gällt för att vara betydligt trögare att genomgå kemiska
omvandlingar än de andra laktonerna, men detta torde endast bero på, att
de hittills varit alltför ofullständigt undersökta, ty af föredragandens
arbeten med laktonäppelsyran och Johanssons med ännu enklare /9-laktoner
framgår, att dessa ämnen äro ännu lättare tillgängliga för reagenser än
^-laktonerna. Detta är ock hvad man skulle kunna förutse, ty under det
/9-laktonerna inehålla ett fy raringsystem, utgöres skelettet i en ^-lakton
af en femring, och enligt alla erfarenheter från andra ringslutna organiska
ämnen äro femringarna beständigare än ringar med färre led.
Laktonernas viktigaste egenskap är förstås att kunna förtvålas till
oxisyror, och i öfverensstämmelse med de v.anliga estrarnas förhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
