Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Vinfärgning.
Af John Landin.
Bland frågor, som under årens lopp upprepade gånger varit föremål
för behandling inom Kemistsamfundet, märkes den om behofvet i vårt
land af en speciel lagstiftning beträffande närings- och njutningsmedel.
Så återfinnes t. ex. uti Sv. kem. tidskr. XVII, 133 en refererande
sammanställning i ämnet af A. G. Ekstrand, däri talrika fall af
varuförfalskningar påvisas från olika områden samt betonas att Sverige »kommit
betydligt på efterkälken» i hithörande lagstiftning, som redan ordnats i
Tyskland, Schweiz, England, Frankrike, Danmark, Norge, Förenta staterna
m. fl. länder. Som bekant har sedermera äfven svenska riksdagen och
regeringen haft frågan under öfvervägande och för närvarande är den ju
föremål för kommittébehandling.
Såsom ett »första önskemål» för oss framhåller Ekstrand att »få en
sammanställning liknande de tyska ’Vereinbarungen zur einheitlichen
Untersuchung und Beurtheilung von Nahrungs- und Genussmitteln sowie
Gebrauchsgegenständen’, och detta skulle måhända kunna åstadkommas
därigenom, att herrar handelskeraister och föreståndare för de kemiska
stationerna förenade sig om arbetet och anhölle om statsunderstöd». Man
måste hafva nödiga bestämmelser om de beträffande varuslagens
undersökning och normala beskaffenhet, så att bestämd ledning för deras
bedömande gifves, enär eljes hithörande lagparagrafer komma att »sväfva
i luften».
Här skall behandlas en enda liten detalj beträffande varuslaget vin,
om hvilket särskildt de vinproducerande ländernas lagar innehålla
noggranna normerande bestämmelser. I fråga om detta varuslag heter det
uti Ekstrands ofvannämnda sammanställning att »en mängd olika sätt
förekomma att lura allmänheten. Utan att tala om de vinförbättringar,
som förekomma redan i de vinproducerande länderna, såsom petiotisering
och Chaptalisering, säljes i Sverige en mängd rödvin, som säkerligen är
till god del blåbärssaft, samt scherry och portvin, i hvilka utspädt bränvin
och färgämne äro hufvud beståndsdelarna». Och härmed äro vi inne på
frågan om vinfärgning.
I allmänhet är all slags färgning af vin med främmande färgämne
förbjuden, och produktionsländernas lagstiftningar stipulera stränga straff
härför. Såsom ett enstaka undantagsfall må nämnas att färgämnet i
safflor (Carthamus tinctorius) uti Ungern — men också’ endast där — är
tillåtet (lag af år 1908) för upphjälpande af dålig färg hos vissa vinsorter,
hvarjämte äfven delvis tjärfärgämnen tolereras uti Förenta staterna, dock
icke för att »dölja fel» hos vinerna!
Att påvisa tjärfärgämne i vin låter sig utan svårighet göra exempelvis
med det s. k. ullprofvet, som sedan länge har internationel häfd.
Beträffande vegetabiliska färgämnen ställer sig frågan däremot betydligt
mera komplicerad, detta i samband med den bristfälliga kännedom vi
haft om dessa färgämnens kemiska natur. Genom nobelpristagaren
Witl-stätters epokgörande arbeten öfver antocyanernas kemi har emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
