- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugunionde årgången. 1917 /
42

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

Beräkningarna af reaktionshastigheten måste dock på grund af det nu
nämnda begränsas till de tidigare försöken i hvarje försöksserie. Detta
är för öfrigt nödvändigt äfven af den grunden, att den totala
ammoniakmängden beräknats ur kalkkväfvets kväfvehalt. Den erhållbara
ammoniakmängden torde emellertid ligga flera procent under den beräknade,
men då jag nu ej haft tillfälle att utföra en bestämmning häraf, har
jag måst utgå ifrån den beräknade mängden. Det må dessutom i
förbigående påpekas, att bestämningarna af totalmängden ammoniak
sannolikt gifva något olika resultat för olika temperaturer och därför kunna
blifva ganska besvärliga att exakt utföra. Då jag således för
beräkning af hastigheten användt något för högt värde på totalmängden
ammoniak, gå kunna för dessa beräkningar ej de värden användas, som
närma sig en fullständig omsättning. Vid de öfriga spelar detta
förhållande en mindre roll. Totalmängden ammoniak blir äfven för hög
på grund af en annan orsak, nämligen att försökstiden beräknats från
den tid, då den önskade temperaturen ernåtts. Intill dess har ju dock
en del ammoniak utvecklats och denna mängd borde ha afdragits. Utaf
skäl, som nyss äro anförda, kan den ej beräknas, men torde vara ganska
liten, åtminstone vid de lägre försökstemperaturerna. Samtliga felkällorna
föranleda, att de senare delarna af försöksserierna icke böra användas
för beräkning af hastigheten.

Två slag af kalkkväfve hafva användts vid försöken, dels en s. k.
efterbehandlad dels en icke efterbehandlad. Den förre hade 16,8 % N,
den senare 18, i %. Det ena profvet var således icke erhållet af det
andra. Kväfvehalten bestämdes enligt Kjeldahl med de modifikationer,
som finnas omnämnda af F. Carlson i Sv. Kem. tidskr. 1915 s. 68.

Här nedan angifves först en jämförelse mellan förloppen med de
tvänne slagen kalkkväfve, hvarvid produkten med 16,8 % är betecknad
med A, den andra med B.

Temp. 150°

tidjmin) 15 30 45 60 75 90 105
H8N ""~r~A "31" 1)4,9 68,5 ~"W~5 "~82,5 "85,4
proc. <

af totalmängden ( B 30,5 47,6 62,7 72,3 77,7 82,6

Temp. 160°

H3N i A 42,2 65,6 81- 86,6 89,8 91,3 92,3

proc. |

af totalmängden ( B 45,8 70,9 83,7 88,8 91,7 93,2 94,i

Såsom synes följa de båda förloppen hvarandra något så när. I ena
fallet ligger A öfver, i det andra fallet under B. Skillnaden beror
således icke på olika egenskaper hos kalkkväfvet, utan på försöksfelen, och
i själfva verket voro ock temperaturerna något högre i de fallen, då
hastigheten var relativt störst. En skillnad i kväfvehalten hos kalk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1917/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free