- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugunionde årgången. 1917 /
110

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

Att anionen och de odissocierade syremolekylerna hydrolyseras olika
hastigt är ett förhållande af största intresse. Holmberg1 skrifver härom
ungefärligen följande. Befinna sig de hvarandra substituerande
radikalerna i i olika riktning laddade joner, kan man antaga, att reaktionen
understödjes af de olika elektriska laddningarna, och tillbakaträngande
af dissociationen hos något af de reagerande ämnena kommer således
att hafva ett hämmande inflytande på reaktionen till följd. En sådan
effekt blir blott märkbar, om icke båda de reagerande ämnena äro starka
elektrolyter. Ett exempel härpå lämnar den sura förtvålningen af
acetylerade syror, hos hvilka det, som ovan nämnts, befanns att anionen
för tvålades mycket hastigare än den odissocierade syran. Giltigheten af
Holmbergs förklaring härpå förutsätter, att den positiva vätehållande
jonen vid den sura förtvålningen af en kar bon syreester, träder i direkt
växelverkan med estern och att denna växelverkan just är tidsreaktionen.

Som mekanismen vid vätejonkatalys af esterförtvålningen ännu ej är
fullt klarställd, och just nämnda förhållande vid sura estrars hydrolys
synes af visst intresse ur reaktionsmekanisk synpunkt, vore det önskvärdt,
att ytterligare försök öfver detta fenomen blefvo anställda.

Enär jag sedan någon tid haft tillfälle sysselsätta mig med en del
antipyretiska ämnen, har jag äfven sett mig föranlåten något närmare
taga reda på acetylsalicylsyrans beständighet i vattenlösning. De
undersökningar, som föreligga härom, äro förutom ofvannämnda Raths en af
Tsakalatos? men dessa senare vidlåda samma brister sorn Raths.
Dessutom är utförd en undersökning af acetylsalicylsyrans salters
förtvål-ning af Gerngross,8 ehuru utan större värde fysikaliskt-kerniskt sedt,
hvarför jag själf påbörjat ett studium af hastigheten vid nämnda syras
förtvålning i sur och alkalisk lösning, och som några i sur lösning utförda
mätningsserier redan föreligga färdiga, tillåter jag mig i all korthet
framlägga dessa,

Af acetylsalicylsyra användes ett å apotek inköpt preparat, hvilket
befanns vara rent.

Ekvivalentvikt ber. 180.1 funnen 179.7.

Affinitätskonstanten bestämd af Springer och Jones4": 2.8 . 10~4.

Salisylcyrans affinitätskonstant enligt Springer och Jones4’ l.i . 10 ~3.

Således har acetylgruppen försvagat syran.

Acetylsalicylsyran skakades under 30 minuter med vatten, hvarpå
densamma jämte eventuell tillsats af ställd katalysatorsyra nedsattes i en
termostat (temp. 25.25—25.30 °).

I de följande tabellerna betyder a acetylsalicylsyrans koncentration i

——, vid början, b konc. af katalyssyran, a—-x den efter tiden t (i
tim-liter

mar) ännu kvarvarande mängden af acetylsalicylsyra och C1
hastighetskonstanten af första ordningen C-* = -—––––log –––.

5 1 t. 0.4343 y a—X

1 Holmberg. Zeitschrift för physik, Chem. 84. 467—468. 1913.

2 Tsakalatos. G. B. 19151, s. 1115.

3 Gerngross. Licb. Annalen. 406. 246. 1914.

4 Springer och Jones. Amer. Chem Journal, s. 411—53. 1912.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1917/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free