Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
62 kg. exportfläsk. Nu ge 4.2 kg. korn värde enligt samma källa l kg.
viktsökning lefvande vikt vid svinuppfödning. Med förut anförda pris
för korn år 1914 af 17.73 öre pr kg. fås alltså priset för l kg.
viktsökning hos svinet för 74.5 öre. Realisationsvärdet för fläsket var år
1911, fortfarande enl. Högberg, då hänsyn tages till slaktaffall m. m.,
68 öre pr kg. lefvande vikt. Med 15 % prisstegring för 1914 mot för
1911 fås 78 öre pr kg. lefvande vikt. Skillnaden blir då 3.5 öre pr kg.
i brutto vinst, som tydligen är otillräckligt för öfriga kostnader.
Svin-skötseln synes därför ej heller vara lönande, såsom den under normala
förhållanden bedrifves, ehuru den måhända är mindre förlustbringande
än mjölkproduktion. Skall fläskproduktionen likasom fjäderfäskötsel n
blifva vinstgifvande, måste den till stor del baseras på affall från
hushållen, det veta nog i synnerhet småbrukarna.
Misshushållningen med skummjölk.
Bland de förluster, som den öfver höfvan uppdrifna mjölkproduktionen
medfört — här afses fortfarande normala förhållanden — är
misshushållningen med skummjölk den mest förryckta. Här i landet erhållas
årligen 1,200—1,500 mill. kg. skummjölk, som till största delen
produceras i Skåne, Halland och Västergötland med ungefär 60 % af hela
mängden. Denna stora kvantitet kan ej afsättas till människoföda inom
en så trång del af riket, ehuru den är den folkrikaste, äfven därför att
skummjölken med orätt anses som mindervärdig. Därför måste svin
uppfödas därmed. Vårt i vissa fall högfärdiga folk kan naturligtvis icke
äta »svinmat». Fråga Stockholms ekonomiskt mindre lottade befolkning
om den vill förtära skummjölk. Det är ju bara »vatten», säga de. Och
landtbruksauktoriteterna yfvas öfver att de liter skummjölk, som
arbetarebefolkningen i städerna förtära, »äro lätt räknade». Emellertid är
skummjölk, äfven separerad sådan, icke allenast en välsmakande dryck —
jag har månadsvis dagligen förtärt sådan och kan intyga att den
smakar bra, om den serveras färsk och kylslagen — den är därtill ett
billigt och godt födoämne, som på grund af sin halt af ägghvita, c:a 3.5%,
utgör ett utmärkt ersättningsmedel för kött. Sju liter skummjölk med
dess c:a 350 kalorier pr liter ersätta i näringsvärde ett kg. nötkött.
Medelpriset i minut år 1914 å 44 orter i riket var enligt Sociala
meddelanden 7 öre pr liter, alltså fås för 49 öre samma näring i skummjölk
som för 100 öre i nötkött; och då är skummjölken sådan den köpes
färdig till förtäring, medan köttet med ytterligare kostnad måste tillagas.
Dessa åtminstone 1,200 mill. liter skummjölk motsvara således c:a 170
mill. -kg. nötkött, medan konsumtionen af sådant år 1914 var c:a 60
mill. kg, i hela riket. Huru mycket skummjölk, som användes till
svinföda är okändt, antagligen flera hundra mill. kg. pr år. Därtill
kommer att skummjölkens ägghvita, som är dess värdefullaste
beståndsdel, icke alstrar fett, utan den går delvis i gödseln. Man köper alltså
dyrbara foderkakor från utlandet för att genom deras ägghvitehalt alstra
mycket mjölk, men denna ägghvita passerar i form af skummjölk
svinkroppen och hamnar delvis i gödselhögen. Så nog får gödseln betalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
