- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugunionde årgången. 1917 /
138

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-Pressjästfabrikerna voro till antalet 8, af hvilka 2 också voro stora
brän-nerier med öfver 600,000 liters tillverkning af brännvin under året. Vid
pressjäst fabriker na tillverkades 3,738,384 kg. ren jäst och 3,802,432 1.
brännvin af normalstyrka eller 98,3 kg. jäst på 100 1. n. st. Under perioden
Y5—Vio 1916, då fabrikerna uteslutande drefvos som pressjästfabriker, blef
utbytet i medeltal 35,3 kg. jäst och 35,2 1. n. st. ur 100 kg. inmäskad
spannmål och råsocker. Förra året voro dessa siffror 39,4 kg. jäst och
40,3 1. n. st. Spannmålen bestod till allra största delen af råg och
korn. Under tillverkningsåret 1915—1916 har inmäskats denatureradt,
skattefritt råsocker vid tvänne jästfabriker. Redan föregående
tillverkningsår inmäskades denatureradt råsocker vid en jästfabrik, hvilket var
första gången här i riket, som inrnäskning af dylikt råämne ägt rum.
Denatureringen af sockret har verkställts med 10 kg. maltgrodd per 100
kg. socker. Såsom jästnäringsämne användes maltgrodd i växlande mängd *

Materialkostnaden för brännvinet, beräknadt af priset på de
råmaterial, som åtgått inom alla brännerier utom pressjästfabriker och
sulfit-brännerier, har varit 22, i öre pr liter n. st. mot 20,6 öre förra året.
Det ökade priset beror på den ständiga höjningen i pris å alla
råmate-rialier i följd af världskriget. Till åstadkommande af 1,000 L n. st.
hafva åtgått i genomsnitt 213 kg. spannmål, 60 hl. potatis och
hvitbetor och 5 kg. råstärkelse, vid melassbrännerierna hafva till 1,000 liter
brännvin åtgått 1,913 kg. melass, således 19 kg. mindre än förra året.
Priset pr hl. potatis har varit 3,20 kr. mot 2,85 året förut. I
materialkostnaden för brännvinet ingår potatisen med omkring 72.5 % mot 71%
året förut. Spannmålen har under året varit af god eller medelgod
beskaffenhet. Potatisens stärkelsehalt har hållit sig omkring 18 å 19 %.
Vid ett bränneri i Hallands län har under tillverkningsåret inmäskats
2,700 kg. manioka, hvilket såsom råämne vid brännvinstillverkningen
drager en tilläggsskatt af 8 öre pr liter tillverkadt brännvin.

Denatureringen har under 1916 varit större än föregående året, såsom
synes af följande tabell:

Liter ä 50 procent
vid + 15° C.

1916

1915

För vetenskapliga behof.......................................j 19,715.3 21,650.9

i Vid sjukhus ......................................................j 58,995.8 58,564.5

» ättikfabriker ................................................! 341,667.0 309,098.5

» kemisk-tekniska fabriker ..............................j 1,011,512.7 418,506.4

» krutbruk......................................................j 725,014.5 835,736.4

För färg- och fernisstillverkning ...........................| 119,544.1 130,772.9

Till försäljning................................................... 5,183,907.5 4,433,727.9

7,460,356.9 6,208,057.5

12,653.5 liter finkelolja har under 1916 uppmätts och försålts till

skattefri användning. Af hela den Denaturerad e mängden, något Öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1917/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free