Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Det dubbla målet hade alltså ernåtts: att öka statens inkomster och
minska förbrukningen. Under de sista åren har dock, som synes af
ofvanstående, denna vuxit, från året 1911 —12, då tillverkningen var lägst
med 1,093,000 hl. och förbrukningen 19,6 liter pr person. Med
maltskatten har också maltdryckstullen höjts från 8 öre pr kg., fatets vikt
inräknad, till nuvarande 12 öre pr kg., bägge dessa tullsatser faktiskt
verkande som importförbud. Bryggeriernas ekonomi har tydligen icke
tagit skada af maltskatten hittills, enär deras vinster ständigt ökats och
deras aktier stigit i börsvärde. Priset å maltdryckerna har nämligen stigit
minst i samma proportion sorn maltskatten.
Nu föreslår K. Maj:t i motion till innevarande års riksdag, att maltskatten
skall höjas till 63 öre för de första 100,000 kg. malt, för de nästa 100,000
kg. till 66 öre och för öfrigt malt till 69 öre, allt pr kg., eller, efter samma
proportion i af verkningen som för 1915—16, från i medeltal 19,5 till 66,5
öre pr kg. malt, samtidigt med att maltdryckstullen skall höjas med 10
öre pr kg. till 22 öre pr liter1 Genom denna våldsamma ökning, mer än
trefaldiga höjning af maltskatten, torde vinnas, menar K. Maj:t, dels att
förbrukningen af de starkare skattepliktiga maltdryckerna skulle nedgå
till hälften, eller till 552,000 hl. efter 1914—15 års förbrukning och att
konsumtion af lagradt dricka skulle »mer än fördubblas», d. v. s. ökas
till c:a 300,000 hl. Maltskatten beräknas skola blifva 9,250,000 kr. för
1918 eller 3,55 mill. kr. mera än de 5,7 mill. kr., som den tidigare
beräknats till för 1918.
Det torde råda tvifvel om att detta förslag blir bifallet af riksdagen, trots
nykterhetssynpunkten, af politiskt-strategiska skäl. Om det dessutom kan
vara riktigt att så svårt beskatta en stor näring, att tillverkningen af dess
förnämsta produkter tvingas ner till hälften mot förut, kan sättas i
tvifvelsmål. En sådan omläggning af tillverkningen kommer antagligen att föra
med sig minskadt behof af arbetare m. fl. funktionärer och således
arbetsbrist. Vidare komma andra näringar att blifva lidande därpå, såsom
glas- och korkfabriker m. fl. Ur nykterhetssynpunkt torde åtgärden icke
blifva af stort värde, ty om öldrinkaren betalar några öre mer eller mindre
pr flaska öl, frågar han icke efter. Ur nationalekonomisk synpunkt torde
värdet af en inskränkt öltillverkning också vara tvifvelaktigt. Yi hafva förut
i afton hört att kornet i form af maltdrycker jämte biprodukter ger c:a 60 %
större nyttig effekt än om det användes för uppfödning af djur, t. o. m.
c:a 40 % större energiutbyte än om det användes i form af korngryn
och svinmjöl. Ett godt glas öl, t. o. m. två, skadar visst icke en frisk
person och är för kroppsarbetaren, om han kan kosta på sig denna lilla
lyx, till gagn. Genom den ökade tullen å maltdryckerna kommer deras
pris att ökas, har det sagts, med 4 öre pr 1/B liter, således med 12 öre
pr liter, och då denna tull äfven gäller lagradt dricka, torde detta, trots
föreslagen restitution af maltskatten för sådant, också blifva dyrare än
förut. Och det är klart att bryggerierna komma att vidtaga denna för-
1 På grund af motion i riksdagen, afgifven mot K. Majits förenämda motion
sedan detta lilla föredrag hölls i Kemistsamfundet samt äfven af andra skäl, har
denna del af mitt anförande litet utförligare behandlats här och något förändrats
i form än hvad muntligt anfördes, men är i hufvudsak lika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
