Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
höjning i priset. Och hvarför skulle de icke göra det, med nuvarande
höga maltpris, när omständigheterna så tillåta? Allmänheten får alltså
antagligen betala för 852,000 hl. (se ofvan) maltdrycker 12 öre pr liter
högre pris än förut, eller 10,2 mill. kr., hvaraf staten får 3,55 mill. kr.
högre afgift än förut och bryggerierna en ökad inkomst från dessa 850,000’
hl. af 10,2 mill. kr. brutto eller 6,65 mill. kr. netto, d. v. s. ungefär
dubbelt så mycket som staten, allt approximativ beräkning. Hade staten
fått dessa 10,2 mill. kr. ökad skatt på allmänheten, kunde den hafva
försvarats, men att den blott får c:a l/3 däraf torde vara en olämplig
finansiering, som icke bör godkännas af riksdagen.
Men härmed stannar det antagligen icke. Bryggerierna hafva erbjudit
sig att sänka maltdryckernas styrka med ungefär 21 % i medeltal enligt
meddelande i dagspressen. Orn härmed blott afses de starkare
maltdryckerna, så kommer maltåtgången att minskas för dessa beräknade552,000
hl. med 21 %, eller enligt proportionen med 12,500 x 0,21 = c:a 2,625
ton malt, som normalt kostar 250 kr. pr ton enligt kontrollstyreLsens
berättelse för 1914—15 (nu är priset 400—500 kr.), d* v. s. med normalt
maltpris medföra en minskad utgift för bryggerierna af 656,250 kr. för
malt och i maltskatt 2,625,000 x 0,665 =i rundt tal 1,75 mill. kr.,
sumrna 2,4 mill. kr. Härigenom minskas statens beräknade ökade
inkomst af maltskatten till 1,80 mill. kr. och bryggeriernas ökade inkomst
och minskade utgift blir 9,05 mill. kr., d. v. s. de senare få c:a 5 gånger
så stor inkomst af skattehöjning och materialbesparing som statens
inkomst af den ökade maltskatten. Hela detta tillvägagående, att ålägga
allmänheten en ökad utgift af 10 mill. kr. för att staten skall få en
futtig inkomstökning af 1,80—3,55 mill. kr., förefaller att vara
synnerligen malplaceradt. Bäst torde vara att låta hela förslaget om den
oresonliga ökningen af maltskatten förfalla. Kunde måhända icke
statsfinansieringen hafva bättre af att underhjälpa ny och ökad produktion än af att
minska redan befintlig sådan och af att ytterligare pressa allmänheten
med skatter?
Men är det säkert att förbrukningen af de starkare maltdryckerna kommer
att nedgå till hälften? Vi hafva sett, att den ökats något de sista åren,
antagligen till följd af bättre konjunkturer för den mest ölförtärande
publiken; och man vet ju, att i vårt land brännvin, öl och kaffe höra
till de varor, om hvilka det visserligen på skämt, men med en god
portion sanning, säges att de icke kunna betalas för högt, när medel därtill
finnas. De högre inkomsterna för arbetaren, hvilka nu råda och
antagligen komma att fortfara, gifva knappast stöd för antagandet om större
minskning i konsumtionen af de dyrare maltdryckerna. Och nog torde
det böra föredragas att, om alkohaltiga drycker användas till öfvermätt,
maltdrycker föredragas framför denaturerad sprit, lazarol, salubrin,
nubian-svärta m. fi. surrogat.
Men hur ställer sig saken, om ingen minskning i konsumtionen af de
starkare maltdryckerna inträder? Maltskatten skulle då komma att utgå
med c:a 18,5 mill. kr. pr år, alltså med en ökning till staten af c:a 12,8
mill. kr. Allmänhetens ökade utgift för maltdryckerna blefve då 125,900,000
X 0,12 = c:a 15,1 mill. kr. under antagande af bibehållen styrka å malt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
