Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
röd färgskiftning, härigenom angifves, att det undersökta profvet varit
uppvärmdt till öfver 80 grader Celsius.
Mom 3. Vid undersökning af sur kärnmjölk nedföras 5
kubikcentimeter af profvet i ett sådant profrör, som i mom. 2 omförmäles,
hvarefter och sedan 2l/2 kubikcentimeter klart kalkvatten tillsatts samt
blandningen skakats 2 droppar paraphenylendiaminlösning och l droppe
väte-superoxidlösning tillsättas. I händelse kärnmjölken antager blå färg,
angifves härigenom, att grädden, hvarifrån kärnmjölken härleder sig, icke
varit uppvärmd till 80 grader Celsius, hvaremot, om kärnmjölken
förblifver ofärgad, härigenom angifves, att grädden varit uppvärmd till nämnda
temperatur eller därutöfver.»
I de fall då mjölken är söt, blir metoden ganska effektiv, om den
utföres på ofvan angifna sätt. T. o. m. om mjölkprofvet endast håller 5 %
opastöriserad mjölk kan detta påvisas. Håller den än mindre, framkommer
reaktionen däremot först efter längre tid än den föreskrifna x/2 minuten.
En mindre ändring i förfaringssättet vore dock lämplig äfven vid sötmjölk
och skall denna senare anföras.
Annat är förhållandet vid undersökning af kärnmjölk eller
öfverhufvud-taget af all sur mjölk. För denna senare finnes ej närmare angifvet, huru
därmed skall förfaras, men får den väl räknas till samma kategori som
sur kärnmjölk1; och således »neutraliseras» med halfva mängden
kalkvatten. Men blir ju en sådan »neutralisation^» till sin effekt mycket
växlande. För det första växlar mjölkens surhetsgrad betydligt.2 Vidare är
ju kalk vatt en rätt varierande till sin styrka och kan af bekanta skäl
svårligen fås af en hållbar styrka.
Det har nu af försöken framgått att är mjölken efter »neutralisationen»
alkalisk, neutral eller t. o. m. endast svagt sur, kommer ej den Storchska
reaktionen fram. Ej heller vid allt för sur mjölk; så att mången gång
räcker ej den 1/2 mängden kalkvatten att få mjölken just så
»neutraliserad», att reaktionen framkommer. Vid de följande försöken har därför
till neutralisation användts TT: NaOH, som utom sin konstanta styrka
äfven har visat sig äga den fördelen att färgen blir klarare vid utförandet
af reaktionen.
I följande tabell anföres under I mjölkens ursprungliga surhetsgrad och
under II den genom neutralisation erhållna surhetsgrad, vid hvilken den
skarpaste reaktionen framkom vid undersökning af ett antal dåligt
pastöri-serade prof. (Se tabell å nästa sida.)
Som framgår af de här anförda siffrorna ligger lämpligaste surhetsgraden
för reaktionens tydliga framträdande ej på samma punkt utan, i mån
som mjölken surnar, blir reaktionen skarpare vid en alltjämnt stigande
surhetsgrad. Att noggrant fixera gränsen för neutralisationen är omöj-
1 Förf. till instruktionen har uppenbarligen tänkt sig att all annan mjölk än
kärnmjölk vid framkomsten till Kem. Stationen fortfarande skulle vara »söt»; hvilket
emellertid under den varma årstiden aldrig, är fallet.
2 Surhetsgrad är här för enkelhets skull antal kem. — NaOH som åtgå att
neutralisera 10 kem. mjölk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
