Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
paraphenylendiaminklorhydrat, 15 kem. vatten, 2 gr. guajakol, 135 kem.
96 X alkohol) bör föredragas framför alla andra föreslagna reaktionsmedel,
hufvudsakligen på grund af dess hållbarhet och den klarare färg som
uppkommer vid reaktionen. Dessa nog så beaktansvärda fördelar synas
mig emellertid icke uppvägas af tvenne nackdelar, som jag vid mina
jämförelseförsök med detta och Storchs reagens funnit; nämligen l:o att
Rothenfussers reagens är dyrare, något som vid massprofning har sin
betydelse, 2:o att man icke vid mycket sur mjölk erhåller så tydlig (jå,
ibland alls ingen) reaktion med Rothenfussers reagens.
Att dr. Hildebrandt ej observerat detta förhållande beror närmast på
att han öfverhufvudtaget ej arbetat med verkligt sur mjölk, då den högsta
af honom angifna surhetsgraden endast uppgick till 3,5.
Han har vidare observerat att Rothenfusserska reaktionen vid all mjölk
framträder skarpast vid surhetsgraden 0,3; i motsats till den stigande
och betydligt högre, som jag funnit vara lämpligast vid det Storchska
reagenset. Denna iakttagelse kan jag bekräfta. Slutligen har nämnda
författare äfven gjort en del iakttagelser öfver vissa metallsalter inverkan
på reagenset.
Utom dr. Hildebrandt har äfven ett antal författare sysslat med frågan
om skiljande af rå och pastöriserad mjölk. Hvad som vid studium häraf
mest frapperar, är den oöfverensstämmelse i uppgifter som därvid ofta
kommer till synes. Ytterst beror denna på de många faktorer, som
inverka på reaktionen, nämligen i första hand surhetsgraden, vidare
temperaturen, reagensernas mängd och friskhet m. fl.
För att på ett så betryggande sätt som möjligt kunna kontrollera,
huruvida mejerirnjölken är pastöriserad eller icke, anser jag, att på grund af
föregående undersökning följande förändringar i det nu föreskrifna Stochska
förfaringssättet äro behöfliga.
l:o. I alla tvifvelaktiga eller misstänkta fall göres det jämförelseprof,
som förut framhållits.
2:o. Alla mjölkprof, som visa en mera afsevärd surhetsgrad, och alltså
under sommaren samtliga prof, som inkomma till stationen, neutraliseras
före pröfningen med NaOH till den förut angifna surhetsgraden; och
kan reaktionstiden därvid, förutsatt att jämförelseprof göres, förlängas till
l minut.
3:o. Vid profvens utförande bör temperaturen ligga vid ungefär 35° C.
4:o. Den använda vätesuperoxiden bör vara l %-\g.
Till sist bör kanske anmärkas, att jag under vinterns lopp gjort en del
undersökningar å inkomna prof med iakttagande af förut nämnda
erfarenheter, hvarvid dessa otvifvelaktigt visat sig vara opastöriserade; medan
de, då undersökningen utfördes efter officiella metoden, ej gåfvo någon
reaktion på opastöriserad mjölk.
Alnarps kem. laboratorium i mars 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
