Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
konstant efter hela tubens längd, och måste därför vid beräkning af
gastrycket en korrektion införas, så att en medeltemperatur beräknades.
Rören voro vanligen fyllda med kolsyra, men vid tillsmältningen
bortgick en del däraf på grund af uppvärmningen, hvarjämte äfven en del
luft inträngde. Blindförsök visade, att den totala gasförlusten knappast
märkbart växlade, men däremot var förhållandet mellan utträngd kolsyra
och inträngd luft mindre konstant, hvarför talen för kolsyra äro något
osäkra, men har detta dock icke något nämnvärdt inflytande på
försöksresultaten i sin helhet.
Sedan ugnen fullständigt afsvalnat, öppnades rören på lämpligt sätt,
och de utströmmande, permanenta gaserna upptogos öfver mättad
koksaltlösning, mättes och analyserades i afseende på kolsyra och koloxid.
I den återstående gasblandningen kunde kväfve beräknas, och resten är i
det följande angifven som metan. Strängt taget är detta naturligtvis icke
riktigt, då kolningsgaserna äfven innehålla små mängder etylen och väl
äfven något väte. För beräkning af gasblandningens partialtryck är
sammansättningen utan betydelsen, men inverkar förstås något på en
viktsprocen-tisk beräkning, som i några fall är gjord.
Efter gasernas uppsamling tillvaratages de flytande
destillationsprodukterna, hvilka endast utgjordes af vatten och små mängder ättiksyra.
Trycket P i röret vid försökets slut är lika med det förgasade vattnets
tryck Pw plus summan af de permanenta gasernas tryck Pg, och
beräknades det efter följande ekvation1
p = p . p = 2 W(l + a U G{l+a (/«,—Q]
• -w 9 18 . 0,0000899 .R {r+ k(tm — f)} * B{1+ k (t~m—t)}
W är vikten af bildadt, förgasadt vatten2, G är summan cm3 permanenta
gaser och K rörets volym. Utvidgningskoefficienten för gas och
vattenånga (öfver vattnets kritiska temperatur) är a och för glas &; 0,0000899
är vikten i gram af l cm3 vätgas vid 0° och 760 mm.; 2 är vätets
och 18 vattnets molekularvikt; tm är den beräknade medeltemperaturen
vid försökets slut och t rumstemperaturen.
Angående de bildade torrdestillationsprodukterna må först i allmänhet
följande bemärkas:
De vid rörets öppnande afgående gaserna hade en lifligt om lågkokande
petroleumfraktioner erinrande lukt, under det att den karakteristiska lukt,
som utmärker under vanligt tryck bildade kolningsgaser, alldeles var
försvunnen.
Ättiksyran var till största delen sönderdelad. Som bekant utgör den
vid vanlig kolning ungefär 3,5 % af vedens vikt. Den utgjorde nu, när
kolningen skedde vid 320° c:a 1,5 %, vid 400° 0,4 — 0,5 °/0 och vid
500° 0,2 %.
Det erhållna kolet var till utseendet likt vanligt träkol, äfven vid det
högsta tryck som jag använde. Volymvikten hade stigit en obetydlighet
1 Vid de försök som utfördes vid 400° och där rörets ytterända hade en temperatur
som låg något under vattnets kritiska, är formeln för vattenångans partialtryck
naturligtvis icke exakt, men torde dock komma verkligheten ganska nära.
2 Uti den kapilära rörspetsen, som stack utanför ugnen, hade alltid något vatten
kondenserats. Detta afmärktes vid hvarje försök och f rån drogs vid tryckberäkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
