Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
kan icke tydligt framträda vid mina försök, emedan skillnaden i
kolutbyte är mycket liten vid de använda gränstrycken.
b) Orsaken till att kol framställdt under tryck, vid 400° visar en lägre
och vid 500° en högre kolhalt än kol af samma temperatur och vanligt
atmosfärtryck, torde sannolikt vara att söka dels i beckkoksen och dels i
koloxidens sekundära inverkan på kolet. Klason1 och Bergh hafva tidigare
ådagalagt, att koloxid vid närvaro af träkol af skilj er kol enligt följande
om vändbara formel:
2 eo ^: :-> c + eo2
Hvilken kvantitativ betydelse denna reaktion kan hafva för kolets
sammansättning, framgår ej af nämnda undersökningar, hvarför jag anställt ett
praktiskt försök. Det utfördes i glasrör i Gattermans ugn och kolningen
tog i allt 13 timmar, däraf 10 vid sluttemperaturen, som var 430°. I
ett rör inleddes under försöket kolsyra och i ett andra rör en blandning
af kolsyra och koloxid, hälften af hvarje.
Träkol G H
Kolsyra inledd................................................ 32,6 % 83,2 % 3,8 %
Koloxid » ................................................ 32,6 > 83,8 » 4,2 »
Att äfven en annan koloxidreaktion än den nyss nämnda är tänkbar,
skall jag återkomma till under c. Tillsvidare kunna vi emellertid bortse
härifrån, då bägge verka i samma riktning i afseende på träkolets kolhalt.
Det är påtagligt, att reaktionshastigheten bör påverkas af gastrycket.
För bedömandet häraf önskar jag känna koloxidens medelpartial tryck under
försökstiden. Detta låter sig emellertid icke beräknas, men, då man väl
kan utgå ifrån att lika vedmängder under samma förhållande gifva lika
mängder koloxid, så bör viktsmängden kolad ved på en bestämd rör volym
äfven relativt angifva koloxidens medelpartialtryck. I tabell n:o II äro
därför sådana uppgifter meddelade.
Att ökadt tryck påskyndar koloxidreaktionen framgår af nämnda tabell.
Vi se, huru mängden koloxid per viktsenhet kolad ved med stigande tryck
sjunker regelbundet och hastigt. Jämför i detta afseende n:o 4 och n:o
10 vid 400° och n:o 13 och n:o 16 vid 500°, där mängden koloxid vid
det högre trycket endast är ungefär en tredjedel så stor som vid det lägre.
Som en följd häraf är äfven koloxidens partialtryck vid försökens slut,
så nära man kan vänta, öfver allt detsamma och oberoende af det
medel-partialtryck, som varit under försökstiden.
Liksom ett Ökadt tryck, så förorsakar äfven en högre temperatur, att
koloxidreaktionen försiggår hastigare. Detta framgår däraf, att koloxidens
partialtryck praktiskt taget är konstant vid samtliga försöksternperaturer,
ehuru koloxidbildningen som bekant är betydligt rikligare vid högre
temperaturer.
Såvida icke efter de 6 timmar, som försöken varade, ett
jämviktstillstånd inträdt, bör vid fortsatt upphettning koloxidens sönderdelning
fortskrida. Detta har äfven visat sig vara fallet. Vid försök n:o 19 tab. II
upphettades röret vid sluttemperaturen 6 timmar längre än vid de andra.
1 Arkiv för kemi, bd. 3 n:o 23 sid. 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
