Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Tabell III.
Försök N:o
Slut-temperatur.
po
^
Kolning under ökadt tryck
Samtidig kolning vid vanligt ; atmosfärtryck
Totaltryck atm.
Träkol
%
analys %
Träkol
%
analys % j
C
H
0
G | H | 0 j
i III l
l l 320 I 11,6 53.7 74,86 5,22 | 19,92^48,0____— — | —
l. 2 ! 395 | 7,8 45,5 78,35 4,44 17,21 | 40,2 ! — — ! — |
j 3 | 395 | 4CU |_49,9 78,60 4,93 16,87 i — J — — j — j
l 4 410 j 21,1 44,i 79,471 4,49 16,04 37,2 80, is 3,96 15,89
! 7 405 i 22,o 44,2 79,95 | 4,62 15,33 38,4 79,99 4,23 15,78
! 5 | 405 j 24,o 44,9 — i — j — 38,2 80,22 4,32 15,46
i 6 410 28,i | 46,4 80,23 4,69 15,os 36,2 80,54 4,13 15;38
l 9 405 42,3 48,4 78,so 4,94 16,26 36,5 79,83 4,40 16, o 7
| 10J 4^0 l 52,8 l 49,^ j 77,^25 l 4,eo i 18,8.7 39,5 80,54 l 4,13 j 15,33
! 11 430 i 1,5 ! 38,o 82,4 J 4,19 J 13,so | 36,3 82,27 4,23 13,40
!’12_ A25 l -35:4 L46:4 _?°’8®lA47 i 15’23 ! 36’4 81)7° ^°2___14’38
i 13 ! 510 25,8 ! 39,2 88,64 3,85 l 8,6i 32,3 | 87,08 j 3,38 | 9,54
| 14 j 500 ! 31,5 | 39,3 88,73 3,90 7,37 32,8 i 87,33 i 3,52 9,is
i 17 i ^00 ! 34,o | 40,i 85,87 4,26 9,87 34,2 l 85,49 ! 3,64 10,87 j
|_16_|_510 j 44,0 40,4 88,49 | 3,98 j 8,53 j 32,88 | JB7,49 j Ji,42 _ _9,09 |
i 18 j 560 j 35,o j 36,7 93, i o 3,70 | 4,io 30,45 91,40 3,04 5,56
] 19:| 405 | 41,8 47,7 79,85 j 4,85 J 15,50 | — — — . — j
Af det sagda torde framgå, dels att koloxidreaktionen är af betydelse
för träkolets kolhalt och dels att den måste göra sig procentvis mera
gällande vid 500° än vid 400°, emedan träkolsutbytet då är mindre, ehuru
den bildade koloxidmängden är större.
Förhållandet att under öfvertryck framställdt kol vid temperaturer intill
400° har en lägre, men vid 500° och högre temperaturer en högre
kolhalt än träkol, framställdt vid samma temperaturer men vid vanligt tryck,
skulle således förklaras därigenom, att vid lägre temperatur beckkoksens
inverkan på kolhalten är större än koloxidens, men att vid högre temperatur
förhållandet blifver omvändt.
c) Större svårighet erbjuder det att förklara den mycket höga vätehalt,
som kännetecknar under högt tryck framställdt kol. Nu utmärker sig
beckkoks, som ju med högt procenttal ingår i nämnda kolsort, genom
en hög vätehalt. Så fann Klason2 i koks af björkvedsbeck på c:a 80
delar kol 4,9 delar väte, och själf har j&g i koks af granvedsbeck funnit
86,5 delar kol och 4,8 delar väte. En bidragande orsak bör därför
beck-koksen vara, men väl knappast tillräcklig förklaringsgrund.
En lätt vunnen förklaring vore att med Juon* antaga, att träkol för-
1 Vid detta försök skedde temperaturstegringen betydligt hastigare än vid de andra
försöken och slutkolningstemperaturell hölls konstant endast 10 minuter, hvilket
förklarar den låga kolhalten.
2 Arkiv för kemi, bd 5, n:o 7 sid. 22.
3 Ståhl und Eisen 1907 sid. 733 och 771.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
