Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
der, tyskarna ha 2 långa läroår bakom sig och vet att med egna medel
behärska situationen.
1915 blef ett dåligt skördeår, half missväxt. Det var i följd af den
svåra torkan. Jag var halfva sommaren i Sverige och såg landtmannen^
bekymmer här, halfva sommaren i Tyskland, där det var än värre, på
mången åker i Nordtyskland kunde man nästan räkna stråna.
Tyskland importerar under fredsår c:a 30 % af sin hveteförbrukning och c:a
50 % af kornförbrukningen. Den senare går ju till stor del till
bryggerierna och som fodermedel, kan alltså utan skada reduceras betydligt,
event. t. o. m. delvis ersätta h vetebristen. Själfva brödsäden kan i stort
sedt fylla landets behof, men det blir då naturligtvis knappt med
fodermedlen. Under första krigsvintern 1914—15 hade foderimporten
nedgått betydligt, hvilket inverkade menligt på kreaturstammen. Men ännu
fanns ju den stora sädesreservoiren i Rumänien. Man kan ej räkna
af-spärrningen som så vidare svår, innan Rumänien sistl. augusti inträdde i
kriget. Då hade emellertid Tyskland sin präktiga skörd från 1916 och
var skyddad för lång tid framåt. Och nu har Tyskland med sina allierade för
ett kommande år större delen af det fruktbaraste Rumänien i egna
händer. Skörden 1916 var som sagdt god och kom också under tak. Likaså
var höskörden synnerligen riklig och kom väl till pass för att reparera
kreaturstammen. T stället kom på hösten 1916 som en obehaglig
öfverraskning den delvis misslyckade potatisskörden och satte ett minus i
hushållsräkningen, Det var den regniga väderleken under skördetiden, som
var orsaken; därigenom blef potatisen också mycket känslig för
transporter och kyla under vinterns lopp. Och under vintern måste
potatisen ransoneras mer än någonsin och i vissa landsdelar delvis ersättas
med kålrötter, foderbetor o. d., jå, man har där lefvat i kolrötternas
tec-Jcen. Potatisen var i följd af den ihållande kölden ej trasportabel, kunde
ej fördelas — kominer nu i stället.
Hvad Öfriga vegetabilier beträffar, så är ju Tyskland rikt på trädgårdsalster
och har därför betydligt lättare att ersätta kött med goda och
omväxlande rätter än vi, om vi skulle komma i ett liknande läge. Man måste
fråga sig, hur länge det skall dröja, tills vi lärt något af tyskarne i detta
hänseende — på klimat och jordmån beror det sannerligen ej! Frukt ha
tyskarne i väldiga mängder och använder denna i stor skala till
marmelad för trupperna såväl som för civilbefolkningen. Marmeladen måste
ju i hela Tyskland till stor del ersätta smöret på brödet.
Vi öfvergå så till köttfrågan. Som jag redan nämnde, nedgick
kreaturstammen under första vintern 1914—15 i följd af den hämmade
foderimporten, en del af de förhandenvarande fodermedlen måste användas
till människoföda. Och på våren 1915 rådde regeringen landtmannen
att slakta svinen, då man trodde potatis o. d. skulle räcka, och så
bör-iade ett sannskyldigt massmord på de viktiga djuren. Detta var ett
svårt missgrepp, som det tog lång tid att reparera, men berodde
framför allt på, att landtmannen undanhållit stora mängder potatis, som
alltså ej kommo med vid inventeringen. Dessa ruttnade sedan delvis
bort — efter det svinen slaktats. Man hade ej behöft uppfordra till
slakt, landtmannen hade själfva slaktat, om de ej haft nog foder!
I följd af den stora svinslakten rökades det och saltades öfverallt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
