- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugunionde årgången. 1917 /
221

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

221

Med afseende på cle i denna skrifvelse angifna betingelserna för ett
samarbete mellan Kem. I. K. och Kemistsamfundet beslöt styrelsen,
som fann dem i allt väsentligt öfverensstämma med hvad den i sin egen
skrifvelse den 23 okt. 1917 (se föreg, häfte sid. 205) anfört,, hemställa, att
Kemistsamfundet äfven för sin del ville antaga desamma.

§ 2.

Föreslog styrelsen att fr. o. med 1918 höja redaktörens årsarfvode till
1,200 från nu utgående 600 kronor ^ med hänsyn till tidskriftens
väsentligt ökade omfång.

Justeradt Vid protokollet

Ä. G. Ekstrand Adolf Rising

C. J. Lundström.

I enlighet med styrelsens tillstyrkan beslöt Samfundet,

dels att samarbeta med Sveriges Kemiska Industrikontor på de i dess
skrifvelse angifna grunder,

dels att fr. o. m. 1918 höja tidskriftsredaktörens årsarfvode till 1,200 kr.

§ 4. Professor Ch. Sarthel höll föredrag om ägghvitebildningen i
djurorganismen, hvilket kommer att införas i ett följande häfte.

Med anledning af föredraget erinrade hr Lundström, att man från
Tyskland hört talas om fettbakterier och undrade, om man ej med
tillhjälp af dylika skulle kunna i någon mån lindra den rådande fettbristen,
hvartill föredraganden genmälte, att fettsvamparna fordra så stora ytor,
att fabriksanläggningar bli mycket dyra samt att man ej funnit något
annat sätt att tillgodogöra fettet än svamparnes direkta förtärande.

Ingeniör Berglund framhöll, att enligt prof. Sarthel skulle en mängd
gamla erfarenheter blifva alldeles oförklarliga. Sedan länge tillbaka vet
man ju, att enl. Wolff svin kunna omvandla kolhydrater till fett, och
närings fysiologien anser, att detta ock gäller, fast i mindre grad, människor.
Processen är ju visserligen såsom endotermisk stridande mot det allmänna
förhållandet, att växterna utföra det syntetiska arbetet under upptagande
af solkalorier och djuren det analytiska under frigörande! af detta värme,
men dessa undantag är ju bekräftade, Ing. Alexandersons försök på
a.-b. Äger i Västmanland för c:a 15 år sedan, hvarom föredrag hölls i
Kemistsamfundet, visade ju otvetydgt, att sockerbetor alstrade fett i
s vin kroppen.

Hvad ägghviteämnena beträffar, så framhåller Wolff i sin rationella
utfodring, att vid minskad kväfvenäring omvandlas äggh viteämnena i
kroppen så, att slutprodukterna blifva fett, som kan t. o. m. aflagras,
och urinämne. Urinämnet har sålunda till källa just äggh viteämnena.
— Det bekanta »likfettet» anses ju ock uppkomma på detta sätt.

Då nu van Slykds aminsyreanalys visar, att aminogruppens N är vida
labilare än N i kärnan eller på andra ställen i molekylen, så att det
kan frigöras med salpetersyrlighet, har man anledning misstänka, att
just det konstituella hos äggviteämnena, nämligen aminogruppen i
arnin-syrorna, bör lätt kunna reagera under så invecklade reagensförhållanden
som under näringsupptagandet. De af föredraganden nämnda absorp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1917/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free