Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;226
hänsyn till sambandet med den organiska naturen, och detta var
nödvändigt för dess fria utveckling. Under senare tid har efter en lång
omväg åter ett närmande mellan den organiska kemien och dess
ursprungliga område ägt rum. Under de sista 20 åren har nämligen en allt
starkare fysiologisk riktning framträdt inom kemien. Såsom dess främsta
man står åter Emil Fischer. Ett uttryck för denna riktning återfinnes
i de redan omnämnda systematiska undersökningarna på kolhydratens,
äggh viteämnenas, terpenernas, alkaloidernas m. fl. områden. Denna
riktning har äfven framträdt i ett allt större intresse för undersökning af
enzymernas märkliga verksamhet, för forskningar på jäsningsområdet,
där Buchners iakttagelse 1897, att jäsning kan försiggå utan jästceller
är den mest anmärkningsvärda. Såsom en af de vackraste frukter inom
hithörande forskningar stå resultaten af Willstätters under många år
fortsatta och för icke längesedan slutförda undersökningar öfver
klorofyll. Denna förut alldeles gåtfulla substans har af honom blottats till
sin inte natur och konstitution. Härvid har det öfverraskande faktum
kommit i dagen, att klorofyllet innehåller metallen magnesium såsom
integrerande beståndsdel i organisk bindning, samt att
metsiIlen’spelaren- förmedlande roll vid klorofyllets viktigaste funktion nämligen den
under reduktion försiggående kolsyreassimilationen hos växten. Parallellt
med dessa undersökniogar har det röda blodfärgämnet varit föremål för
kemisk konstitutionsanalys, i hvilka arbeten många olika forskare ha
del. Dess sammansättning är nära öfverensstämmande med klorofyllets
men dess metalliska beståndsdel är järn, såsom länge varit bekant. Dessa
två substanser, det magnesiumhaltiga gröna klorofyllet och det
järnhalterna röda blodfärgämnet, förmedla tvenne olika arter af lif, det förra
det reducerande och syntetiska lifvet hos växten, det andra det
oxiderande eller nedbrytande lifvet hos djuren. Om dessa undersökningar yttrade
en framstående man, prof. Witt: »Det förnams soin en uppenbarelse i
kemisternas församling, då underrättelse kom, att man isolerat
klorofyllet, bestämt dess sammansättning och däri funnit en så märkvärdig
förklaring till klorofyllets funktion.» Willsätters växtkemiska arbeten hafva
gått vidare, och mycket af stort intresse kan här ännu motses. Hans
senaste arbete har varit utforskandet af blomfärgernas
mångskiftade.område de s. k. anthocyanema, som hittills varit ett fullkomligt okändt
land. Trots den här rådande färgrikedomen har området visat sig kemiskt
enhetligt och järnlörelsevis enkelt, åter ett exempel på huru den
organiska naturen med så att säga små hjälpmedel, med små kemiska
variationer kan skapa en stor mångfald. Att denna, den fysiologiska
riktningen inom kemien skapat en helt annan bas för den egentliga
fysiologiska kemien än denna tidigare häft, är uppenbart,
Bland mera teoretiska problem, som under nu ifrågavarande tid
sysselsatt den organiska kemien, må erinras orn tautomerien, hvarmed afses
den företeelse, att samma ämne reagerar enligt två olika
struktursani-mansättningar, och hvilken numera kan anses väsentligen klarställd.
Vidare ha vi det gamla bensolproblemet, som äfven det under de senaste
årtiondena varit aktuellt och undersökts från olika sidor, utan att det
geniala i Kekule’s för mer än 50 år sedan uppställda bensolteori
därigenom lidit intrång. Studiet af de omättade föreningarnas natur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
