- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettionde årgången. 1918 /
95

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kolloiderna i tekniken.



Af Sven Odén.

(Forts. fr. XXX, 78.)

Cementet kan på ett visst stadium i början efter sin utröring med
vatten uppfattas såsom en dispersoid med flytande dispersionsmedel;
alltefter som vattnet bindes af kristallerna, få vi så småningom en fast kolloid:
sandkorn och kristaller inbäddade i en fast amorf grundmassa.

illustration placeholder
Fig. 20. Schematisk bild af cementets

härdning enl. Michaëlis.


Vi äro här inne på en ny typ af
kolloider sådana med fasta dispersionsmedel.
De fasta kolloida systemen äro ett hittills
föga studeradt och för experimentella
metoder ganska svåråtkomligt område, och,
om här redogöres för
Zsigmondy-Siedentopfs arbeten öfver rubinglasen, hvilka
väl voro de första på området, och C.
Benedicks
’ för tekniken betydligt
viktigare arbeten öfver kolloida
metall-legeringar, torde det viktigaste vara nämndt.

Upphettas glasmassa med 0,1 %
guldchlorid, så utreduceras metalliskt guld,
och om massan snabbt afkyles,
resulterar ett färglöst eller svagt gulfärgadt
glas, hvaruti guldet förekommer i så
yttest små partiklar, att de torde närma sig den molekylära
lösningen. Utsättes nu glaset ånyo för svagare upphettning, utan att
massan får smälta, antager detsamma en
präktig rubinfärg. Detta beror på att de
förefintliga »groddarna» af kolloidalt guld
växa under anlagring af det högst
dispersa guldet till större submikroner, hvilka
blifva beständiga vid afkylning. Man får
så, allt efter temperaturen och längden af
upphettningen, olika stora partiklar
motsvarande olika färger hos glaset, så att
de med de finaste bli orangeröda, de med
största partiklar bli violetta och blåa.

Att ingående referera Benedicks
betydelsefulla arbeten över stålserien
Austenit-Troostit-Perlit och andra legeringar
skulle föra oss alltför långt in på den
speciella metallografien, hvarför några antydningar här må vara tillfyllest.

illustration placeholder
Fig. 21.[1] Ultra-mikrofotografi af

cement efter H. Ambroun.


Afkyles en järn-kol-legering, så antar vid konstant kemisk
sammansättning af smältan som bekant godset en olika struktur alltefter den
hastighet, hvarmed af kylningen får äga rum, och upphettas stålet ånyo,
ändras återigen strukturen. Men godsets struktur är nu från


[1] Tyvärr framträda de kring sandkornen radialt utstrålande kristallnålarna
endast otydligt på autotypien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:35:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1918/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free