Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
hela sitt behof), därnäst England med 23 % och sedan U/S. A. m. fi.
Enligt de sista uppgifter jag kunnat erhålla (The Russian Year Book,
1915), bröts 1912:
i Kaukasus (Tschiaturi)................. 821,861 ton
Donetz-bäckenet (Nikopol) ............ 30,673
Turkiet............................................. 850 »
Grekland.......................................... 4,750 »
Spanien............................................. 24,934 »
Brit. Indien .......,............................ 647,434 %
Brasilien........................................ 139*980 ■ »
Redan 1905—06 gick produktionen i Indien och Brasilien tillsamman
upp mot den i Kaukasus, förhållandena tycks emellertid åter ha
förskjutits till Kaukasus fördel, tills nu under kriget Dardanellernas stängning
gjorde hela den öfriga världen beroende af brytningen i Indien och
Brasilien.
Äfven på koppar är Kaukasus rikt, d. v. s. i form af starkt
kopparhaltiga svafvelkiser. Af hela den ryska kopparproduktionen 1912 på
c:a 33 000 ton var nära y3, 9 á 10,000 ton, från Kaukasus. De
viktigaste grufvorna äro Alaverdek (7—18,5 %ig, ägare Caucasian Industrial
k Metallurgical Comp.), Kedabek (Jelisabetpol, ägare Siemens Successors)
och Kwartzchana (Artwin, ägare Siemens Comp.) Alla dessa äro också
försedda med smältverk. Under kriget lära flera nya fyndigheter börjat
brytas i ganska betydande skala, särskildt i Jelisabetpolerdistriktet.
■r StenJcol brytes sedan långt tillbaka i Tkwibuli (Kutais distrikt), dock
i§ke i större myckenhet, då längre järnvägsfrakter ej betala sig. Kolen
lara dock gifva god koks, lämplig för metallurgiska ändamål. Under
de sista åren har brytning påbörjats å tvenne andra orter, Ol ty och
Tschartala, af hvilka den senare medelst järnväg utan större svårigheter
skulle kunna förbindas med Poti.
Utom de uppräknade finnas i Kaukasus bly, asbest och säkerligen
ännu en stor mängd brytbara och brytvärda mineralier, som endast vänta
på sin exploatering. Den gamla regimen hade ringa eller intet intresse af
dylikt, om en ny regim skall förhålla sig annorlunda får framtiden
utvisa. Framhållas borde kanske också i detta sammanhang, att Kaukusus
är mycket rikt på mineral källor af olika slag, litet hvarstans i bergen
träffar man på dylika, som sedan gammalt användas af infödingarna,
både som dryck och för bad. Berömdast äro de stora brunns- och
badorterna Pjätigorsk, Essentuki och Kisslowödsk på nordsidan och Borschom
på sydsidan al Kaukasuskedjan, äfven Titiis har starkt frekventerade
svafvelbad. Från Kisslowödsk kommer Rysslands bästa taffelvatten,
»narsán», utomordentligt välsmakande och omtyckt.
Hur ställa sig nu framtidsutsikterna för detta rika land med sitt blifvande
stora öfverskott af jordbruksprodukter, bomull, trädgårdsafeter, vin, ädla
trädslag, fisk, ull, nafta, manganmalmer, koppar och andra mineralier?
Ja, det är en fråga, minst lika svår att besvara som så många andra
dylika, rörande andra länder med långt mer ordnade förhållanden! Före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
