Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
08
Ur mina anteckningar.
Af Alf. Larson.
II.
Uran och radium i kolm.
A. Uran.
Vid Kemistsamfundets sammanträde den 24 jan. i år höll docenten
Eva Hamsteät ett föredrag om begreppet grundämne. I anslutning
därtill lämnade jag en kortfattad redogörelse öfver försök jag utfört med att
ur kolm framställa radiumpreparat och lofvade att vid ett annat tillfälle
utförligare återkomma till detta ämne. Löftet skall nu infrias.
Kolm förekommer som bekant bland alunskiffer, mest på Billingen,
uti linsformiga partier af några decimeters tjocklek samt äfven i Nerikes
alunskiffrar, fastän af annan beskaffenhet (enligt professor Hj. Sjögren),
hvaremot den icke funnits på Öland eller i Skånes och Östergötlands
silurområden, ej heller på Kinnekulle. Redan A. F. Cronstedt omnämner
densamma i sin mineralogi af år 1758 (enl. Hj. Sjögren). Namnet lär
enligt honom (Archiv för Kemi, Mineralogi och Geologi, Band 2, n:o 5.
som i det följande något citeras) vara af engelskt ursprung. Ordet Culra
eller Kulm återkommer i benämningen Kulmformation såsom beteckning
på en afdelning af stenkolssystemet.
I beskrifning (1905) till det geologiska kartbladet Sköfde af geologen
Henr. Munthe säges »att flerstädes inom det föreliggande kartområdet
förekommer kolet koncentreradt och bildande isolerade eller i rader
ordnade, mer eller mindre utprägladt linsformiga partier af någon gång ända
till 4 dem tjocklek. Sådant kol benämnes i trakten Jcolrn. Det upp
träder ställvis på flera (åtminstone 5) nivåer i olenidskiffern. Kolmen
liknar i viss mån stenkol, hvarjämte dess brott är mussligt. På grund
af sin betydligt högre kolhalt än skiffern är kolmen ett ojämförligt mycket
värdefullare bränsle än denna, såsom följande analyser visa. Profven
A och B äro från Käpplunda, C och D från »Billingen» (utan närmare
angifven lokal).
A B CD
Ej brännbara gaser ............ % o,go — | 9o o«>
Brännbara »............ » 13,76 — j - > * »V
Kol..................................... » 48,50 — 51,50 62,32
Aska................................. » 32,14 37,91 25,10 4,26
Askans färg är vanligen brunaktig. Prof .4 innehöll: Svafvel 8,2 2 och
kväfve 0,2 5 %\
Kolmen har hittills användts af arbetarne vid stenbrotten såsom bränsle
i järnspisar, men sedan man nyligen funnit att densamma innehåller
jämte uran m. m. det värdefulla grundämnet radium i en jämförelsevis afse
vard mängd (ca 1 centigram pr ton), torde kolmen komma att erhålla ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
