Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
hittills oanadt värde.» Så långt Munthe. Hölle kolmen verkligen 10
nig radium ~ 17 mg vattenfri radiumbromid pr ton, vore den verkligen
af ett »oanadt värde». Härom mera i det följande.
Kolmaskan hade redan 1894 undersökts af A. E. Nordenskiöld från
alla fyndigheter han haft att göra med och funnit, utom kiselsyra,
lerjord, järn- och manganoxidul, kalk, magnesia, alkalier och svafvel, äfven
växlande mängder uranoxidoxidul (1—3 % af askan) samt små mängder
nickel, zink, koppar, molybden och vanadin samt dessutom spår af
cer-och gadolinitjordarter. I sitt första meddelande om kolmen omnämner
Nordenskiöld också dess halt af fritt kväfve och antager förekomsten af
argon och helium, hvilket sistnämnda dock icke kunde påvisas (Sjögren,
anf. st.).
År 1901 sände Nordenskiöld ett prof af kolm till professor Cl. Winkler,
i Freiberg för kemisk undersökning, som utfördes af H. Liebert. Han
fann däri
Kol..................,........................ 00,24 %
Väte.......................................... 4,64 »
Syre (differens) ........................ 8,50 »
Kväfve...............................,,..... 0,50 »
Svafvel.................................... 3,99 »
Fuktighet, afgiven vid 100°...... 4,8 5 »
Aska...................................... 22,28 »
100,oo %
Det i kolmen ingående kolet skulle enligt detta vara sammansatt sålunda:
Kol .......................................... 88,10 %
Väte......................................... 6,78 »
Syre......................................... 5,12 »
1005oo %
således som antracit.
Winkler bekräftade dessutom Nordenskiölds uppgift om fritt kväfve
(0,5 %). Askan i det af W. undersökta profvet med 22,2 8 % aska höll
2,8 7 % uranoxidoxidul (U808). Ett annat kolmprofs aska hade endast
1,6 8 % U808.
Sedermera (1903) påvisade Sjögren tillsammans med J. G. Andersson
och G. HeUsing att kolmaskan, som vid en och samma fyndighet kan
variera mellan 16 och 56 %, utom förutnämnda beståndsdelar håller
titansyra, stundom öfver 1 %, baryt, vismut, antimon, bly, tenn och
litium i mycket små kvantiteter, men de kunna betraktas som konstant
förekommande och karakteristiska beståndsdelar. Förekomsten af Ba och
Bi äro af särskildt intresse, då den förra metallen är närmast besläktad
med radium och den senare med polonium (Sjögren, anf. st.).
De analyser jag känner af kolmaska äro följande: A i det förut
omnämnda profvet, som Nordenskiöld sände till Winkler för undersökning,
B å kolmprof, undersökt af John Landin och C af kolmprof, undersökt
af ingeniör V. Jernberg under ledning af professor Wilh. Palmrer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
