Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Förhållandet mellan uran å ena sidan samtjärn och lerjord å den andra är
visserligen ganska olika i de bägge fallen, men dock icke så väsentligt,
att dessa olika proportioner torde kunna vara orsaken till att analyserna
efter de bägge olika metoderna differera med hälften i uranmängd.
Carnotiten — ur ett annat parti om 2 ton från Blackwell — löstes af
mig i kungsvatten, det olösta, mest sand, affiltrerades, lösningen
indunstades till torrhet, då litet kiselsyra utföll. Det intorkade löstes i
salpetersyra och filtrerades, filtratet göts försiktigt och sakta i en varm lösning
af kolsyrad ammoniak, lämnades flere timmar att stå i värme,
filtrerades, då tunga metaller och alkaliska jordarter aflägsnades, filtratet
neutraliserades med saltsyra, utvecklad kolsyra bortkokades noga och lösningen
fälldes med kolsyrefri ammoniak, fällningen affiltrerades hett samt tvättades
med svag salmiaklösning och glödgades på föreskrifvet sätt. Denna
bestämning omgjordes 4 gånger med den skillnad att vid en af analyserna
(n:o 2) användes sodalösning i stället för kolsyrad ammoniak.
Uranfällningen profvades efter upplösning för hvarje gång med gult blodlutsalt
och var ständigt järnfri, så att det kan antagas, att ej heller lerjord fanns
tillstädes. Landin säger sig också alltid hafva kontrollerat renheten af
uranfällningen med blodlutsalt. Resultatet blef 1) 1,4 5 %, 2) 1,43, 3)
1,4 2 och 4) 1,4 4 % U308, i medeltal således 1,4 3 5 %’.
Ur ett annat prof carnotit (nyssnämnda prof om 2 kg. från Blackwell)
erhölls på samma sätt 1) 1,8 8 %’, 2) 1,8 6 och 3) 1,8 3 % U3Os, således
i medeltal 1,8 6 %.
Hvad som skulle kunna hafva förorenat uranfällningen och gifvit för
högt resultat kan möjligen vara alkalier, men då förefaller det underligt
att så god öfverensstämmelse rådde mellan de olika analyserna.
Men hur kunna alla analyserna af kolmaska på halt af uran vara i
så hög grad oriktiga, ungefär dubbelt för höga, då det får antagas att
de af olika analytici utförts omsorgsfullt?
Som sagdt har den här använda carnotiten (bägge profven) sålts för
att hålla c:a 2 % U308. Säljaren var den stora och välkända firman
Geo. G. Blackwell, Sons rf Co. Liverpool. Jag meddelade firman
resultatet af mina analyser af partiet om 2 ton och erhöll svaret att den
icke kunde godkänna detsamma, enär »våra egna kemister, och offentliga
kemister, alla vana vid urananalyser», öfverensstämmande funnit c:a 2 %
U308 i den sålda carnotiten.
I början af 1915 besökte jag Chemische Werke Reiher stieg y G. m. b. H.
nära Hamburg, där då carnotiter bearbetades på uran-, vanadin- och
radium-föreningar. Dittills hade i denna fabrik användts inalles 150 ton carnotit,
köpt dels direkt från Amerika, dels af förutnämnda firma Blackwell.
Fabrikens ägare, konsul W. Meyer i Hamburg, meddelade mig bl. a. att
han funnit halten i carnotiten, som såldes med garanti för c:a 2 % U308.
aldrig understiga 1,6 %y i medeltal 1,8 %, således icke
öfverensstämmande med de engelska och amerikanska uppgifterna och ej heller med
mitt resultat. Skillnaden i bästa fall, c:a 0,2 % U308 =10 %^ i uranhalt,
är betydlig, äfven om man ej fäster ekonomisk vikt vid själfva uranen.
Halten i malmen af det ytterst dyrbara radium är därjämte beroende
af uranhalten. En köpare af större mängder carnotit skulle ej finna sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
