Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
nande lager, hållande Metyl-Etyl keton ( „ * \CÖ) och högre homolo*
ger, samt ett vattenliknande lager, hållande aceton och s. k.
B-keton-Produkterna tvättas i scrubbers med svafvelsyra och natronlut, sulfider
afskiljas med kopparsulfat hvarefter rektifieras i kolonn.
Tångresterna användas som gödningsmedel. Stanken vid fabriken var,
oaktadt densammas luftiga läge vid Stilla Oceanen och utsatt för dess
milda vindar, ganska vedervärdig.
Den färska tången angafs afkasta 1,8 % klorkalium, lika mycket
klornatrium, lika mycket ättiksyrad kalk, 0,0 7 kaliumsulfat samt jod.
Dagsproduktionen af klorkalium angafs till tio tons,
månadstillverkningen af aceton och andra ketoner till 150,000 lbs (c:a 68,000 kg.) och
af diverse estrar till samma mängd, allt vid en dagsafverkning af 1,000
tons tang. Estrarna finna sin hufvudsakliga användning inom färg och
fernissindustriiv Etylbutyratet ersätter närmast amylacetat, och
etylpro-pionat blandadt med 10—20 % amylacetat lär användas som ersättning
för etylacetat.
Emellertid synes denna intressanta industri endast hafva varit ett
krigsbarn, som redan lämnat sin tillvaro efter att ha gjort sin plikt.
Senare meddelanden från Amerika gifva vid handen, att Hercules
Pow-der Company nedlagt sina fabriker vid Chula Vista. Minskad
efterfrågan och däraf härrörande lägre priser på aceton samt svårigheter att
under normala tider finna afsättning för de ovanliga estrarna torde ha
föranledt denna åtgärd. Den skildrade metoden må dock utgöra ett af
de många exemplen på huru amerikanarna med känd energi ej sky
några hinder eller kostnader för att nå ett mål eller komma ur en
förlägenhet. Kanske kunna de gjorda försöken på andra områden äfven
under fredstid få sin tillämpning.
Kaliframställning ur återstoderna efter sprittillverkning ur melass, ur
träaska, och genom afdunstning af Steffens lösning, som erhålles vid
kalkutsockring vid sockerraffinaderierna, äro för väl kända för att här
behöfva beröras. Den äger rum genom vanlig utlakning och
kristallisation och har som jag visat, täckt omkring tio procent af Förenta
Staternas kaliproduktion år 1917.
Att tillvarataga kalisalter vid
Ulltvättning
har länge praktiserats såväl i Amerika som i vissa europeiska länder,
där denna industri drifvits i rätt så stor skala. Som bekant har ett
bolag bildats äfven här i Sverige, i Norrköping, för samma ändamål. Den
s. k. »suinten» i ullen är torkad svett och innehåller vattenlösliga
kalisalter. Ullens fettämne är en värdefull biprodukt med användning i
läderindustrien, som smörjämne och vid lanolinframställning. Den i
Amerika vanligen använda metoden för ulltvätt är den s. k.
»Solvent-processen», enligt hvilken ullen behandlas med ett flvktigt
lösningsmedel, benzin, eller kolsvafla. Härvid utlöses fettet hvarefter ullen genom
tvättning med varmt vatten befrias från »suinten’». Tvättvattnet
indunstas och kalisaltet utkristalliseras eller kalcineras. Förenta Staternas år-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
