Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
och garfveritekniken användas föreningar af formaldehyd eller sådana
framställda med tillhjälp af denna kropp. Ytterligare en mängd exempel
skulle kunna anföras, men det uppräknade må vara nog.
Sverige, som ju i stor utsträckning producerar råvaran metylalkohol
och sålunda har de bästa förutsättningar för en formaldehydindustri, har
f. n. enligt hvad jag tror 3 fabriker för framställning af formaldehyd,
hvilka i synnerhet under krigsåren exporterat stora kvantiteter bl. a. till
de krigförande, hos hvilka formaldehyden säkerligen spelat en verksam
roli i kampen mot ohyran.
Först långt efter Hofmanns upptäckt kan man säga, att formaldehyden
kom att få någon större betydelse. Det dröjde sålunda till in på
1890-talet, innan den började framställas i större skala. Firman Merklin &
Losekann vid Hannover var väl den första, som med stora uppoffringar
upprättade en fcrmaldehydfabrik. Själfva de kemiska förutsättningarna
för processen voro då ännu så ofullkomligt studerade, att tekniken
endast genom dyrbara och mödosamma försök måste lista ut de
gynnsammaste reaktionsbetingelserna. I midten af 1890-talet började de
tyska träkolningsverken intressera sig för saken, men först så sent som
omkr. år 1908 kom man, genom Orloffs1 och PlaschJces2 synnerligen
vetenskapligt utförda undersökningar öfver oxidationsförloppet, närmare
den rationella lösningen af problemet. På ren experimentell väg hade
t. ex. firman Meyer i Hannover-Hainholz dock tidigare konstruerat
synnerligen fulländade apparater för formaldehydframställning.
Det klassiska försöket för framställning af formaldehyd utfördes ju så,
att en blandning af luft och metylalkoholångor leddes öfver en
platinaspiral, som bringats till glödning. När reaktionen väl en gång kommit
i gång, fortsätter den af sig själf, på grund af reaktions värme t. I ett
förlag kunde en utspädd lösning af formaldehyd i metylalkohol och vatten
kondenseras. Man föreställde sig länge, att reaktionsförloppet helt enkelt
kunde åskådliggöras med
2CH3OH + 02 = 2CH20 + 2H20.
I verkligheten är dock förloppet vida mer kompliceradt. När Orloff
närmare började studera reaktionen, fann han, att i afgaserna från
oxidationsprocessen ej blott kunde iakttagas vatten och kolsyra, hvilket ju
var att vänta på grund af fortsatt förbränning af formaldehyden, utan
äfven koloxid och vätgas. Han gick då till att söka en förklaring till
detta fenomen och fann, att reaktionen ej blott kunde vara någon enkel
oxidation, utan att den sönderfaller i minst tre faser:
1) en primär oxidation: 2CH3OH + 02 = 2CH20 + 2H20.
2) en sekundär partiell sönderdelning af den bildade aldehyden:
CH20 ■= CO + H2
3) en oxidation af sönderdelningsprodukterna:
CO + O = C02
H2 + O = H20.
Att alltid sönderfallandet af formaldehyden i koloxid och vätgas håller
sig inom vissa gränser, hur långt än kontaktskiktet är, kunde ej Orloff
förklara. Själfva oxidationen börjar vid c:a 300° och man plägar i prak-
1 Formaldehyd, Leipzig 1909.
2 Plaschke, Über die Umvandlung des Metylalkohols in Formaldehyd, Diss. Leipzig
1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
