- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettioförsta årgången. 1919 /
195

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

195

isynnerhet sådana som till öfvervägande del bestå af kol och väte,
uppstå desto mera ben solf öreningar ju högre temperaturen är. Man föreställde
sig, att detta berodde därpå, att utgångsmaterialet höll färdigbildade
bensolkärnor, men nyare undersökningar hafva gifvit vid handen, att bådo
stenkol och andra bensolgifvande ämnen äro rika på alicykliska föreningar.
Äfvenså äro äldre uppgifter, att bensolkolvätena bildas vid pyrogen
kondensation af acetylenföreningar, endast delvis riktiga. Ått bensolföreniiigar
bildas vid hög temperatur beror sannolikt på dehydrering af alicykliska
och alifatiska ämnen. Detta kan tolkas så, att väteatomen vid
rödglödning och däröfver har starkare affinitet till väte än till kol; väte
bortgår i molekylär form, hvilket i många fall torde föra till bensolf öreningar.
Vid denna sprängning af större molekyler måste också mindre
brottstycken af desamma uppträda, och bland sådana är metan mycket
beständig, etylén och acetylen tämligen beständiga. Dessa gaser bilda också
huvuddelen af den gas, (lysgas, oljgas) som alltid uppträder vid
torrdestillation af ett ämne, huvudsakligen bestående af kol och väte. I gasen
förekomma också nästan alltid en mängd andra, mer eller mindre lätt
kondenserbara, oftast omättade kolväten, som i tekniska gasanalyser
sammanföras under formeln Om Hn och hvari också bensol och dess
homo-loger ingå. Ju mera af dessa kolrikare ämnen ingå i gasen, dess högre
tekniskt värde har den både till bränsle och lyse. Några undersökningar
från senaste åren hafva tillika visat, att utom metan, etylén och acetylen
äfven de alifatiska kolväten, hvilka hafva två konjugerade dubbelbindningar

framför allt isopren: q^2^ CCH : CH2 och butadien CH2 : CH . CH : CH,

uppstå vid högre temperatur och alltså äro beständiga vid sådan. Isopren
erhålles, såsom länge varit kändt, vid upphettning af terpener, och förf.
har själf vid ledning af pinenångor genom ett med porösa kroppar fyldt
järnrör vid 600° erhållit utom isopren äfven små mängder butadien. På
grund af isoprens och butadiens värmebeständighet kan man vänta att
finna dessa kolväten såsom normala beståndsdelar bland produkterna från
torrdestillation af petroleum och dess svårflyktiga destillationsåterstoder. Det
låg således nära att undersöka, huruvida masut vore ett lämpligt
råmaterial för isopren, en fråga af så mycket större betydelse, som man ännu
icke kunnat angifva huru behofvet af råmaterial för konstgjord kautschuk
skulle kunna fyllas, sedan Harries funnit, att isopren vore ett utmärkt
sådant. Redan i ett föredrag i Finska Kemistsamfundet d. 10 fe b. 1915
har förf. framhållit, att af då bekanta metoder för framställning af
konstgjord kautschuk blott de två hade utsikt att lyckas, hvilka utgingo från
framställning af metylisopren ur pinakon och aceton och från bildning
af isopren ur petroleum-isopentan förmedelst åtskilliga klorderivat däraf.
Men äfven dessa i fabriksdrift utför bar a metoder hafva visat sig för
invecklade. Kunde det däremot lyckas att utvinna isopren (och butadien) som
biprodukt vid lämplig torrdestillation af petroleum eller dess
destillationsåterstoder, så hade man utan tvifvel häri ett idealiskt och billigt material
för tillverkning af konstgjord kautschuk, som sannolikt kunde konkurrera
med plantagekautschuk. Den ekonomiska betydelsen häraf framgår däraf,
att produktionen af plantagekautschuk för 1919 uppskattas till 300.000 ton,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:35:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1919/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free