Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
vätet kolesten C27 H44, som erhålles genom vattenafspaltning ur kolesterin
C27H45OH har en sammansättning C .= 87.93 %, H .= 12.07 ’%., som
kommer gasoljans mycket nära. Detta torde vara mer än en
tillfällighet, då det är sannolikt, att kolesterin åtminstone delvis utgör råmaterial
för petroleumbildningen. Enligt nyare åsikter torde nämligen de optiskt
aktiva beståndsdelarne i petroleum hufvudsakligen vara
sönderdelningsprodukter af kolesterin.
Kondensat ur rysk oljgas. Vid fabriksmässig frmställning af oljgas
till belysning af järnvägsvagnar utsättes gasen i järncylindrar för ett
tryck af 10—18 atm. hvarvid ett kondensat af jämförelsevis lättflyktiga
kolväten erhålles, innehållande bl. a. isopren, bensol och toluol. Ett
dylikt kondensat från en oljgasanstalt i Ryssland, där man använde
masut som utgångsmaterial, destillerades genom en kolonn af OsJcar
Fagerlinds konstruktion och därvid erhöllos följande hufvudfraktioner:
I.......................... intill 75° 19.3 %
II ........................... 75— 90° 52.0 »
III .......................... 90—113° 17.6 »
Återstod............................................. 6.5 »
Förlust............................................ 4.6 »
Hufvudfraktionen I underkastades fraktionerad destillation hvarvid
befanns, att destillatet 13—40° utgjorde 53.3 % och särskildt destillatet
30—40° 29,6 % af hela hufvudfraktionen I. Det råder således intet
tvifvel, att i denna hufvudfraktion förekommer en afsevärd mängd isopren.
Inverican af vattenfri aluminiumMorid. Isynnerhet de båda
frahtion-erna 15—20° och 30—35° reagerade redan med minimala mängder af
det nyss pulvriserade reagenset. De därvid erhållna fasta produkterna äro
dels lösliga (A) dels olösliga (B) i eter. Då A genom afdunstning
befriats från eter och behandlades med alkohol, blef den fast, ehuru
något mjuk. Den med Al Cl3 erhållna kondensationsprodukten är ett bevis
för närvaron af isopren i bländning med något amylen (trimetyletylen).
Ett annat reagens på isopren är underklorsyrlighet, som med isopren bildar
en diklorhydrin C5H8C12 (OH)2, hvilken vid 10 mm. tryck kokar öfver
•80° såsom en tjock olja, hvilken är löslig i de flesta organiska
lösningsmedel och äfven i vatten samt kristalliserar väl. Smältpunkten 81°.
Att isopren förekom i den vid 32—37° kokande fraktionen 1,
bestyrktes ytterligare genom destillatets förvandling till kautschuk vid
uppvärmning för sig eller med natrium.
Det förtjänar anmärkas, att när isoprenfraktionen (32—37°) stått öfver
6tt år, hade på botten af flaskan afskilts en gul tjock sirap af
egendomlig, peroxidartad lukt, som var olöslig i alkohol och mycket klibbig.
Denna sirap visade sig vid upphettning mycket explosiv, hvilket synes
bekräfta närvaron af peroxidartade ämnen.
Hufvud fraktionen I, hvilken destillerade intill 75°, höll ej mindre än 22 %
som kokade vid 13—20°, och att döma af reaktionen med aluminiumklorid
ingick däri butadien, och af samma grund kan man antaga, att andelen
60—70° håller metylisopren (2,3-dimetylbutadien); båda fraktionerna
(13-20°) och (60—70°) gåfvo kautschukliknande produkter, af hvilkas
egenskaper man kunde sluta att butadienkautschuk är mycket men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
