Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anställd som verkmästare för bolagets fabrik vid Uddnäs, och vid
Fahnehjelms afgång efterträdde han denne och kvarstod såsom sebastinbolagets
direktör till bolagets upplösning 1892. Han startade då »Uddnäs kemiska
fabrik», hvars innehafvare han blef och som för ett par år sedan
förvandlades till ett bolag med Svalander såsom ledare. Vid Uddnäs
tillverkades flera kemiska produkter men på sista tiden nästan uteslutande
vattenglas. Svalander, som tillhörde Kemistsamfundet från 1894, var
en inom sin kommun mycket värderad person och var bl. a. äfven
häradsdomare. Bland vänner och kamrater var han högt skattad för sin
oförargliga humor och gedigna karaktär. R. V. O. 1901. Han dog efter
endast några dagars sjukdom 15 januari i år, sörjd och saknad af änka,
Ida Sandahl, och en mycket stor vänkrets.
Carl Tranchell
föddes den 23 febr. 1849 i Göteborg; föräldrarna direktör Justus Tranchell och
Amalia Mattsson. Efter skolstudier i Landskrona och ingeniörsutbildning
dels vid Teknologiska Inst., från hvilket han utgick 1869, dels i Tyskland,
såsom elev vid sockerbruk, kom han tidigt att spela en framstående roll inom
den svenska sockerindustrien. Så var han föreståndare för Halmstads
nyuppförda hvitbetssockerfabrik 1871—73; efter faderns död vikarierande
disponent för Skånska sockerfabriks A. B’s fabrik i Landskrona
1873—80; ord. disponent därstädes 1880—85; bolagets verkställande direktör
1885—1907. Med afseende på hvitbetsodlingen må nämnas, att, ehuru
sådan, dock mera försöksvis, förekommit redan i slutet af 1830-talet,
Skånska sockerfabriksbolaget under Justus Tranchells ledning först 1853
började en mera betydande sockertillverkning af hvitbetor, som mest
odlades på bolagets egendom Säbyholm med underlydande, och företaget
kröntes med framgång, hvarför man kan anse Justus T. som den svenska
betsockerindustriens verklige grundläggare. Landskronafabriken brann 1875
men återuppbyggdes 1882 vid Säbyholm, som f. n. är en av våra största
betsockerfabriker. Innan betodlingen kom till stånd hade staten haft en
afsevärd inkomst af sockertullen, och det ansågs därför skäligt att
betsockret belades med accis, hvilket också skedde genom k. förordn. 30/5,
1873. Skatten, en råmaterialskatt, skulle utgå efter de afverkade betornas
vikt och ett sockerutbyte af 6 1/4 % och skulle till 1876 utgöra 1/5, till.
1879 2/5, till 1882 3/5, till 1885 4/5 af den vid dessa tider gällande
tullsatsen å utländskt socker, mörkare än n:o 18 holländsk standard. Denna
plan kom blott delvis till utförande, i det att skatten ända till 1891
förblef 2/5 och då höjdes till 1/2 af tullen. En ny k. förordn. 19/5 1893
bestämde, att efter några öfvergångsår utbytet skulle efter 1895 beräknas
till 9 %, samt införde vissa lättnader för nyanlagda fabriker. Emellertid
steg det verkliga sockerutbytet, så att det såsom normalt antagna
utbytet af 9 % efterhand måste höjas ända till 12 % från 1895. Det
oaktadt beredde det ökade utbytet både äldre och nytillkomna fabriker
stora fördelar och gaf slutligen anledning till införande af
konsumtionsskatt genom k. f. 11/10 1907. I förarbetet till förordningarna af 1893
och 1907 har Tranchells insats och sakkunskap varit af stor betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:35:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1919/0228.html
