Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KÄRRBLOMMAN - 5. Mörkamo marknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kors sådant förbannadt kräk, ropade Kajsa och följde hopen. Sjelfmördaren var
nedskuren ur trädet; men död var han.
Hvem är det?
Åh det är denne här aset Skarpe-Petter, sade man i högen — han har spelat sig
pank på Biribi.
Spelat sig pank — spelat sig pank, rosslade Kajsa under det att Greta såg rätt
förnöjd ut.
Så var det verkligen — och för att i korhet berätta allt: Petter hade spelat högt
för att hjelpa opp affärerna — han var pank förut, hela hans rikedom —hans hemman,
hans framgångar var blott bländverk. Abrahams voro inblandade — Stillstorp såldes.
Så förgår all verldens glans.
Tio år hafva förflutit, och ännu lefver Svarfvaren, nära åttatioårig — han sitter nu
i en stol vid spiseln, ty han fryser, gubben; men kring honom leka några raska barn;
det är Anders och Stinas framtid och glädje. Der borta i den andra stugan, som
Anders tillbyggt, smäller en väfstol; det är Stina som väfver och der inne sitter en gubbe,
som spolar, det är det enda han kan göra — det är gamle Abraham; men vid en
svarfstol står Anders och vid en annan en pojke, som polerar pipskaft fina och smala, och
käppar och grannlåter, och allt har lustig fart.
Sjunger inte Anna? frågar Svarfvarfar; jag tycker det låter så vackert inifrån andra
stugan, håll still Anders och Anders höll stilla.
Då hörde gubben.
Så ren och fin som en Vattenklöfver
Skall menskobamet på jorden stå.
Hon står i dyen, men räcker öfver
Och hennes krona är ren ändå.
Och när på hösten hon vissnar neder,
Och dödens is öfver jorden rår,
Hon sig i tysthet och ro bereder
Att blomma åter till nästa vår.
Böija nu igen Anders; jag vet det der förut — det är en vattenklöfver som reser
sig hvit och ren ur dyn — och när hon vissnar, så dör hon icke för alltid — hon
blommar åter till nästa vår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
