Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - COLISÆUM - Colisæum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan hörde icke hvad hon sade, utan fortsatte efter sitt papper: "Hvilket skådespel
för Vestaliska jungfrur, som skulle hetas ömma och kyska! Strider mellan vilddjur och
menniskor, menniskor sönderslitande hvarandra! Bättre voro då Grekerne, som afhöllo
q vinnorna, med hot af dödsstraff, att bivista de Olympiska täflingsspelen, der dock icke
blod utgöts, utan emedan kämpame voro nakne.”
"De dumma Grekerne!" mumlade signoran och fingrade på sitt radband.
”Bakom Podium uppstego raderna till jättebyggnadens höjd. De voro skilda af
praecindiones eller bultei, motsvarande de fyra korridorerna, som ledde till dem. På dessa
praecinctiones sutto de, som icke fingo rum på sätena.
Patricier och plebejer sutto blandade om hvarandra, till dess Scipioneme utverkade
särskild plats för senatorerna. Men på Ciceros tid anskaffade L. Otho fjorton bänkar för
riddareklassen , som hittills varit blandad med folket. Detta misshagade naturligtvis i en republik.
Den högsta, eller fjerde raden begagnades af det lägre folket, och var helt och hållet
af träd; de undre raderna ehuru af sten voro dock brädfordrade, och förnäma personer
hade kuddar med gullfransar.
I fall det blef regn drogo åskådame sig tillbaka i de täckta korridorerna, vomitorii.
Men för att skydda för solhettan, eller för en liten skur, täcktes hela amphitheatem
med ett tältdukstak. Detta lätta tak var vanligen, för att härma de Italienska
skyarnas farg, purpurrödt, och pryddes stundom af slösande kejsare med granna målningar."
Signoran klappade händerna af förtjusning.
”Hvar höllos de vilda djuren? Lipsius och andre lärde mena ati djuren voro i hålor
under podium, men det finnes intet spår till sådana derunder. Scipio Maffei anser att
de höllos i vivarium, en särskild byggnad för detta ändamål, utom stadens murar, nära
till Praetorianska faltet; derifrån fördes de i burar, eller på annat sätt, till amphitheatem.
Amphitheatems blodiga skådespel förlorade ändtligen sitt behag, när Christendomens
renande ande kom. Kyrkofadern Tertullianus, som skrifvit om skådespelen, "de
spe-ctaculis," förbjöd de christna att bivista skådespelen, emedan de retade sinnena, störde
själens lugn, och Guds anda verkar icke annat än i stilla andar.
Skådespelen synas dock blifvit tålda till Honorii tid, menniskoblod upphörde att
befläcka arenan, men strider mellan vilddjur fortforo ännu länge.
Jag kan icke, innan jag slutar, underlåta att anföra hvad Martialis sjöng om
am-phitheatern, då den var fårdigbygd:
"Om pyramidernas råa under tige nu Memphis’,
Babylon skryte ej mer öfver ihärdighetsverk,
Artemis-templets läckra pelare prises ej längre;
Horaaltaret ej mer låtse sig gjordt af en gud;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
