Taflor af svenska konstnärer / Första serien / 88 (1856-1858) Author: Carl Anton Wetterbergh Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - GAMLA GREFVINNAN - Feodor och Stefani - Resan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ja flicka — jag vill blott säga dig — att om du älskar mig — ack! det gör du väl
min barndomsvän? — så lyssna till inga råd, lyd inga förmaningar, utan lita på mig — jag
blir väl också karl och får följa min egen vilja, och då är du min, evigt min.

Den ståtlige ynglingen talade med hela hjertats fullhet, och slöt flickan i sina
armar — se så farväl, min älskade!, hviskade han och några minuter derefter hade han
hoppat öfver stenmuren och rullade bort från Herrsäter. Stefani visste ej om hon var
vaken eller om hon blott drömde — hon glömde allt, Tanten, festen, den flygande
ensamma dufvan — allt, och såg blott en bild: Feodors.

––––––––

RESAN.

––––

Således, sade gamla grefvinnan, har han varit här?

Ja Tant! Jag kunde ej tiga för er — jag gjorde det i tre dagar; men
då blef samvetsbördan mig för svår.

Stackars barn! och han förklarade dig sin kärlek?

Ja, Tant.

Och du?

Jag hann ej säga ett ord förr än han var borta.

Kära flicka, berätta mig allt.

Stefani berättade troget.

Och du älskar honom?

Stefani föll i den gamlas armar.

Jag förstår barn — ja — ja.

Men Stefani, började grefvinnan, tro ej att jag vill förskjuta dig derföre att du är en
främlings barn — ej derföre att du ej har lika börd med Feodor, det jemnar hans namn,
om det gjorde något — ej derföre att jag icke tycker att du skulle bli en liten skön
grefvinna — nej intet af allt detta; men barn — lägg handen på ditt hjerta — säg! är
du en sann medlem af vår församling — tror du fast på det du vid din nattvardsgång
sade dig tro — är du varm, innerlig i din kärlek till din Gud och Hans Son?

Ja Tant! ja — vid Gud, det är jag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>