Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SLOTTET CORNETO I KYRKOSTATEN - Slottet Corneto i Kyrkostaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gare sjelfva i dåden. Jag gick der och funderade på hvad? jo, på att kungen gick till skrift
i Peterskyrkan, i katolska hierarkiens hufvudsäte. — Min Gud, att k&tteriet nu fatt gå
så långt att en fördömd kättare, derföre att han är krönt, får på detta sätt häda det
allraheligaste. Det är en annan tid än då Påfven krönte Carl den store till Romersk
kejsare, eller då en af dennes efterträdare stod barfota i snön vid Canossa. Det der
tänkte jag på — och var stolt att vara Svensk; men plötsligen hörde jag en mandolin
och det skarpa klappandet af ett par castagnetter. Jag stod midt framför ett hvalf,
som fordom ledt till något af de kejserliga baden; — jag tittade ditin och såg en trång
smutsig gård. Jag smög in i porthvalfvet. Derinne satt en gubbe, som knäppte på
man-dolinen och i det klara månskenet dansade en underskön flicka, knäppande takten med
castagnettema.
Allt det der såg tvekande ut och jag inträdde; musiken tystnade och flickan stadnade
som en bild midt i dansen. Jag tog mig ärende att fråga vägen till mitt hem.
Gubben, som hade ett vildt utseende, sade dock med smidighet, inställsamt: —Signor hittar
icke hem — du Maria kan visa den goda herm nästa gathörn, så hittar han — och i
detsamma räckte han fram sin hand liksom för att begära en gåfva. Jag förstod vinken
och kastade några scudi i gubbens hand. Flickan lydde; du skulle sett den smidiga
gestalten i den lätta drägt, som höljde hela hennes figur, utan att dölja den sköna
rund-ningen, den spänstiga vexten och de eldiga rörelserna.
Det är alldeles icke underligt att Italien är skulpturens land — konstens helgedom;
— det ligger i landets och folkets hela bildning. Ser du, en sådan fot — en sådan
hand — en arm så mjuk, en hals så hvit; intet, intet af allt detta far du se
annorstädes än i Rom. Edra fruntimmer äro endast lappverk — en har vackra händer, en
annan ett skönt hufvud — en är väl vuxen — en har små fötter — med ett ord, de äro
delvis englar; här far du se en engel helgjuten, sådan som Gud före syndafallet skapade
menniskan efter sitt beläte. Men till berättelsen.
Flickan följde mig — hon fästade sina svarta ögon på mig, så att jag kände att jag
rodnade och var glad att jag har en rigtig Svensk hy och spatserade i månskenet. Vi
talade nästan intet. Då vi kommo till ett gathörn utsträckte hon handen och visade mig
vägen med några korta anvisningar. Jag fattade hennes hand och hon lät den ligga qvar.
Jag måste hem — Maestro väntar, sade hon och ville gå.
Då tog jag opp ett guldmynt och ville bjuda den sköna varelsen — men hon sköt
handen sakta tillbaka och sade: Jag vill ej ha guld, utan endast kärlek.
Och i ett nu var hon borta. Hvad var naturligare ån att jag åter uppsökte huset,
— jag fann henne. Stackars flicka, hon är en god katolsk christen, fastän hon är af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
