Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Wirta bro.
Den 27. Oktober 1808.
De afgörande striderna voro redan utkämpade. På
segrarne vid Lappo och Alavo hade nederlagen vid Ruona
och Orawais följt i spåren, och vid Orawais vardt Fin-
lands öde afgjordt. För andra gången under kriget var
den finske hären undandrifven till landets nordligaste
nejder. Endast en frusen flik af fäderneslandet återstod
ännu att kämpa för. Det var till denna sista strid man
gjorde sig redo. En obestämd vapenhvila, med åtta dagars
uppsägning, var sluten mellan de båda krigförande mak-
terna. Det var vindstillan före åskbyn, vanmakten före
döden. Då striden en gång skulle upplåga, var landets
fullkomliga utrymmande härens enda räddning.
Äfven långt inne i landet, kring stränderna af Sawo-
laks många sjöar, hade kriget rasat. Här var det San-
dels, som med sina sawolaksare och karelare tumlat om
med fienden och i mången het drabbning nödgat honom
att vika. Under tre och en half månader hade han för-
svarat sin starka ställning vid Toivola mot fiendens an-
fall, då hufvudhären efter nederlaget vid Orawais måste
gå tillbaka. Af fruktan att afskäras måste äfven han
draga sig norrut och intog ny ställning bakom passet
vid Palois. Här voro redan på förhand starka befäst-
Google
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>