Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
torde varit den, att öppna sig vägen till att sjöledes få
agera in uppå sjelfva k. residenset».
Så länge Östersjö-provinserna och Finland tillhörde
Sverige, hade Stockholm varit, äfven hvad dess läge vid-
kommer, sjelfva hjertat af Sverige, likasom det fortfarande
var det i afseende på landets styrelse. Det var den
centralpunkt, hvarifrån alla styrelsens beslut utgingo, der
alla administrationens trådar löpte tillsamman, och det
ställe slutligen, som folket var vant att sedan längre ti-
der till baka anse såsom regeringens säte. Genom bi-
landens förlust, hvilka nu voro i fiendens våld, var
dock Stockholms läge vordet helt annorlunda. Ifrån att
vara en centralpunkt var han en gränsstad, som genom
sitt läge vid Östersjön lätt var blottstäld för fiendtliga
anfall, i synnerhet nu, då svenska flottan, efter mångåriga
krig nästan helt och hållet förstörd, icke mer vågade
upptaga striden med de fiendtliga flottor, som herskade i
Östersjön. Det ofvan antydda förhållandet hade emellertid
gjort, att man under den föregående tiden icke särdeles
lagt sig vinn om att befästa Stockholm. Under Carl XII:s
närmaste föregångare på tronen hade de mesta krafterna
tagits i anspråk till nya eröfringar och skyddande af re-
dan gjorda. Waärnskjölds och Dahlbergs möda hade huf-
vudsakligen varit riktad på att förbättra och anlägga nya
fästningar i våra vapentagna landskap. Och ett starkare
försvar af hufvudstaden ansågs då ej heller vara af en
trängande nödvändighet påkallad, enär svenska Östersjö-
flottan kunde, om än icke öfverlägsen, dock alltid som
jemnstark, upptaga striden med sin enda fiende i Öster-
sjön, den danska.
Under de sista åren af Carl XII:s regering, då
olyckan med sällspord ihärdighet tycktes ha fäst sig vid
de svenska vapnen, och då den ena landsträckan efter
Google
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
