- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
228

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 109. S. k. konservationer. - § 110. Presterskapets åliggande att föra ministerialböcker äfvensom anteckningar för kronans räkning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

måg är, som pröfvas dertill så tjenlig och så värdig, som
någon annan, han då ock bör billigt ihågkommas och
befordras". Konservationerna fingo således nu ett slags
laglig giltighet och åberopades ganska ofta såsom
befordringsgrund. Så anföres i ett installationsbref från domkapitlet
i Vexiö af den 22:dre Maj 1687, att installandus fått sin
befordran icke blott på grund af församlingens enhälliga
kallelse, utan ock "i följe af Kongl. Maj:ts allernådigste
resolution, att den qvarlåtna salig kyrkoherdens enka
genom ett kristeligt äktenskapsförbund med honom skall blifva
försörjd, och sålunda det bedröfvade huset igen upprättadt".
I Lunds stift gick man ända derhän, att dervarande
domkapitel år 1696 rentaf förbjöd enklingar bland presterna att
träda i nytt giftermål utan anmälan i konsistorium, emedan
konsistorium borde i möjligaste måtto besörja presthusens
konservation, och det följaktligen vore nödigt att hafva
lämpliga prestman lediga till äktenskap vid förefallande
behof.

§ 110. Presterskapets åliggande att föra ministerialböcker
äfvensom anteckningar för kronans räkning.

Redan 1571 års kyrkoordning föreskrifver, att till
kyrkoherden skulle vid’tillträdet inventeras den egendom,
för hvilken han hade att ansvara, samt att räkenskapsbok
öfver kyrkans medel borde finnas. Men ingenting var
stadgadt om förande af öfriga böcker, som nu tillhöra
pastoralvård. I 1619 års kyrkolagsförslag säges, att det "vore
godt, om pastor hade en bok förvarad i kyrkan, derutinnan
han antecknade hvart och ett barn, som i det året blifver
döpt, och hvad månad och dag det sker, och hvilke som
varit vittnen till dess döpelse". I Gustaf Adolfs instruktion
för Johannes Bothvidi af 1631 ålägges denne biskop att
" skaffa register uti alla kyrkor, i hvilka de döptes och
begrafnes namn förtecknas skola". Men någon allmän stadga
om kyrkoböckers förande var ännu icke utfärdad. Väl
hade flere biskopar, t. ex. Johannes Rudbeckius, gifvit
föreskrifter härom för sina stift. Likväl var det långt ifrån,
att någon allmän ordning härutinnan gjort sig gällande. Så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free