- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
286

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 135. Lärda strider.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

286 13 5. LÄRDA STRIDEE.

Men vid riksdagen 1686 upptogs saken i presteståndet af
dåvarande superintendenten i Hernösand, sedermera
erkebiskopen Matthias Steuchius, ifrigt understödd af
Upsala-theologen Heneik Schutz, en visserligen lärd, men särdeles
orolig och trätlysten man. Man vände sig till regeringen
med en skrift, i hvilken man klagade öfver, att nästan
ingen vore, som "den gamla och välgrundade filosofien hos
ungdomen sökte fortplanta", hvarföre man begärde, att
professuren i fysik, som flyttats till den medicinska
fakulteten, måtte åter förläggas till den filosofiska och såsom
professor deri anställas en i den peripatetiska filosofien
förfaren man, att theologiska fakulteten måtte hafva magt att
förbjuda disputationer, som vore skadliga och innehölle för
theologien menliga yrkanden, att en censor måtte förordnas,
öfver böcker, som inkomme från utlandet, och att i alla
examina prof måtte afläggas på försvarlig flit "in
aristo-telicis". Häröfver infordrades utlåtande af consistorium
academicum i Upsala, och man beslöt, att hvarje fakultet
skulle afgifva ett sådant. Dåvarande matheseos professorn
Johan Bilberg fogade härvid till filosofiska fakultetens
utlåtande ett särskildt yttrande, som tog kartesianerna
iförsvar mot beskyllningen för heterodoxi samt för öfrigt sökta
göra troligt, att det tvifvel, som Kartesius påyrkat såsom
utgångspunkt för all spekulation, icke innebure någonting
annat, .än hvad man fordrade af domaren, innan han
pröfvat de rättsökandes påståenden, eller af den, som bör
granska räkenskaper, innan dessa äro verificerade. Beträffande
orsaken till theologernas ovilja mot kartesianismen menade
Bilberg, att tvenne omständigheter hade förledt dem,
nämligen dels deras kärlek för den gamla aristoteliska filosofien,,
den de voro vane att bruka, för att slå de påfviske med
deras egna vapen, dels obehaget att se sin egen vishet af
en yngre omkullkastad. Man finner, huru kartesianismen
vid Upsala universitet numera egde ifrige försvarare icke
allenast bland medici, utan äfven inom den filosofiska
fakulteten, och regeringen, som ville stilla den uppkomna oron,
måste taga saken om hand. I början af år 1689 förordnade
derföre Karl XI till tvistefrågans biläggande en deputation
af både* andliga och verldsliga medlemmar. De voro snart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free