- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
303

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 142. Folkbildningen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142. FOLKBILDNINGEN. 303

nigheten fortfarande stor nog och till och med förmågan att
läsa i bok temligen sällsynt. Men likasom i allt annat är
Karl XI: s regering epokgörande äfven i fråga om en
förbättrad religionsundervisning, för hvars upphjelpande flere män,
såsom Spegel och Svedberg, med nit och värma arbetade.
I kyrkolagen påbjöds, att klockaren skulle vara "boklärd"
och derjemte "kunna sjunga och skrifva, så att han deruti
kunde undervisa församlingens ungdom", att presterna
skulle drifva derpå, att barn och yngre personer lärde läsa
i bok, så att de "med egna ögon kunde se, hvad Gud i sitt
heliga ord bjuder och befaller", samt att ingen skulle få
trolofvas, som ej kunde Luthers katekes och hade begått
Herrans nattvard. Men icke heller dessa föreskrifter ef t
er-lefdes så noggrant, att målet nåddes, och ännu klagades
ofta öfver okunnighet i kristendomen, hvadan ytterligare
åtgärder syntes böra vidtagas. I synnerhet Haqvin
Spegel, som år 1685-befordrades till biskop i Skara och 1692
förflyttades till Linköpings biskopsstol, sökte med all ifver
verka derhän, att hela svenska allmogen tillhölls lära sig
att läsa innantill. Man tror sig nämligen veta, att det var
han, som af konungen utverkade ett cirkulärbref af den
18:de December 1695, hvari presterskapet vid strängt
ansvar ålades "intet tillåta dem gamlom komma till Herrans
nattvard; när de intet kunna trons artiklar och
instiktelse-orden, eller dem ungom, förrän de hafva lärt hela
cate-chismum". Nu insågo presterna det omöjliga uti, att de
unge skulle kunna lära sig hela katekesen, utan att kunna
läsa den innantill. Derföre börjades öfverallt en stor ifver
att bibringa ungdomen färdighet i innanläsning, och från
flere håll, t. ex. från den lärde kyrkoherden i Jönköping
Ekland Dkyselius (f 1708), ingick snart den
underrättelsen, att mångenstädes, der ingen kunde läsa förut, kunde
nu de flesta barn på 10 a 12 år läsa hjelpligen. Huru ett
"sådant resultat kunde vinnas, är så mycket mer
förvånansvärdt, som intet ordnadt folkskoleväsende ännu fanns, utan
blott den allmänna föreskriften var gifven i kyrkolågen,
" att föräldrarne måste troligen förmanas att låta sina barn
i deras kristendomsstycken väl och fliteligen underrättas,
och de, som den omsorgen i församlingen åligger, vare sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free