Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 181. Emanuel Svedenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181. EMANUEL SVEDENBORG. 85
rikets betryckta tillstånd de svenska högskolornas
verksamhet . förlamades, anträdde den då 22-årige Svedenborg
en utrikes resa och besökte England, Holland, Frankrike
och Tyskland med flere länder. Under densamma uppehöll
han sig ett år i Oxford, der han fick tillfälle att göra
bekantskap med de begge berömde engelsmännen Lockes och
Newtons nya åsigter. I allmänhet egnade han under denna
resa sin uppmärksamhet företrädesvis åt mathematik,
mekanik, kemi och naturkunskap. Att han användt sin tid
med mycken flit och kommit särdeles långt i nyssnämnda
studier, bevittnas af de många vetenskapligt praktiska
planer och uppfinningar, med hvilka han sedermera sysselsatte
sig, och som visa, ätt redan han haft en aning om vår tids
torpedos, ångmaskiner, luftbalonger o. s. v. Vid sin
hemkomst (1714) gjorde han sig snart bemärkt genom sina
ovanliga kunskaper, så att den store mekanikern Kristoffer
Polhem tog honom till medhjelpare i sina arbeten och förde
honom till Karl xii. Hos denne blef han väl anskrifven
såsom synnerligen hemmastadd i de mathematiska
vetenskaperna, dem konungen älskade, och det dröjde icke länge,
förrän Karl utnämnde honom till e. o. assessor i
bergskollegium.
Efter konungens död anträdde Svedenborg en ny resa
till utrikes orter, för att närmare studera dervarande
bergverk, och återvände sedan till Sverige. Han blef nu 1724
ordinarie assessor i bergskollegium och tjenstgjorde der en
längre tid, hvarunder han jemte vården af sina
embets-göromål fortfarande egnade mycken uppmärksamhet åt
vetenskaperna och i synnerhet åt geometri, fysik, mineralogi
och kemi med dithörande kunskapsarter. Äfven skref han
en mängd arbeten i naturfilosofiska och mineralogiska
ämnen, bland hvilka särskildt må nämnas det stora jetteverket
Qpera philosophica et mineralia i tre folioband, som
publicerades 1734, väckte ett ofantligt uppseende och med ens
gjorde hans namn kändt öfver hela den lärda verlden.
Ända till medlet af 1740-talet synes Svedenborgs
verksamhet hafva varit mera utåtvänd samt hufvudsakligen rigtad
på empirisk naturforskning och dess användande för det
praktiska lifvets behof. Men snart inträdde en märkvärdig
vändpunkt i hans lif. År 1745 under hans vistelse i Lan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
