Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 204. Bibelkommissionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 2 04. BIBELKOMMISSIONEN.
eller, snart sagdt, korrumperas". Desslikes protesterade
Ihre mot de många omskrifningarne och varieringen af ut- /
trycken samt yrkade, att man med större bokstaflig trohet
borde sluta sig till originaltexten. Aurivillius åter
förklarade, att i en öfversättning, " som gjordes för närvarande
tid, borde språket få det skick, som det nu eger", och
ansåg det "göra tillfyllest att konservera de vanliga
talesätten på sådana ställen, som vore majoris momenti och i
våra liturgiska böcker blifvit intagne". Äfven
omskrifningarne trodde han sig kunna försvara dermed, att
"kommitterades omsorg borde blifva att söka få en öfversättning,
hvars stil vore flytande och ren, och att man i sådan afsigt
borde se på skriftens ordaförstånd och rätta mening mera
än på sjelfva orden, i hvilket senare fall och i händelse
öfversättningen blefve alltför litteral, hon ej annat kunde
än blifva osmaklig i vårt språk, och ändamålet med henne
således ej vinnas".
Ihre var nog icke ensam om sin motsatta mening.
Erkebiskop Mennander antydde, att den utanför stående
allmänheten synes haft mindre att anmärka mot det gamla,
än mot det nya testamentet, i synnerhet Pauli bref, "dem
en del torde hafva funnit på vissa ställen för mycket likna
en parafras". Floderus medgaf ock, att "detta på sina
ställen i episteln till de romare kunde hafva rum, der man
bjudit till att genom en sådan utväg göra meningen för
de enfaldigare, som ej hafva tillgång till nödiga
upplysningar, ännu tydligare och begripligare". För öfrigt sade
han sig visserligen helt och hållet instämma " med
professor Aurivillius angående otjenligheten af det bokstafliga
tolkningssätt, som en del critici syntes så högeligen påyrka",
men framstälde likväl den önskan, "att den minsta
anledning, som möjeligt vore, måtte gifvas till den beskyllning,
att öfversättningen blefve för mycket parafrastisk", och
tillade, att han "för sin del ville undvika detta".
Rättvisan fordrar ock det erkännande, att ehuru den
öfversättning, som Aurivillius och Floderus hufvudsakligen
utarbetat, visst icke befinnes tillfredsställa strängare
fordringar, felet dock mera var tidsandans än öfversättarnes,
och att, enär månge ledamöter i kommissionen ville gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
