Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 205. Den s. k. Celsiska psalmboken och Upsala profpsalmbok. - § 206. Kyrkohandbokens omarbetning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättelser, hvarefter boken skulle undergå ytterligare
granskning af den samma år nedsatta s. k. ecclesiastikkommittéen.
Anmärkas bör, att den gamla kärnrika
psalmdiktningen ännu icke alldeles hade tystnat, ehuru hon ej kunde
tillvinna sig bifall hos dem, som förde tidsandans talan. Så
utgaf den för sina utmärkta predikogåfvor berömde Karl
Johan Bbag, hvilken dog 1781 såsom kyrkoherde i
Götheborgs Tyska och Kristine församling, året före sin död en
samling profpsalmer af anderikt innehåll, hvilka sedermera
länge begagnades till uppbyggelse i allmogens hem.
§ 206. Kyrkohandbokens omarbetning.
Äfven kyrkohandbokens förbättring påtänktes i slutet
af det 18:de seklet. Vid riksdagen 1789 väckte konung
Gustaf III fråga om en granskning och omarbetning af
ritualen i öfverensstämmelse med tidehvarfvets smak och
språkets vunna odling. Presteståndet erkände reformens
behöflighet, men rådde till varsamhet vid denna
angelägenhets handhafvande. Emellertid inkommo rikets biskopar och
konsistorier med betänkande och förslag till ändringar i
handboken, och på regeringens befallning gjordes detta,
ärende till ett af öfverläggningsämnena vid jubelfesten i
Upsala 1793. Ett särskildt utskott tillsattes då att granska
de från domkapitlen inkomna betänkandena, men det
befanns snart, att så vigtiga frågor icke kunde i en hast
afgöras, hvarföre utskottet föreslog att hos Kgl. Maj:t anhålla,
det "någre upplyste och mogne män af ståndet" måtte
sammankallas, för att med ledning af inkomna
anmärkningar och memorialer utarbeta ett projekt till handbokens
förbättring.
På grund af en sådan hemställan blef ock den förut
omnämnda s. k. ecclesiastikkommittéen af Kgl. Majrt
tillsatt den 7:de Okt. 1793. Den, som i synnerhet tog
handboksfrågan om hand, var kommittéens ordförande erkebiskop
Uno von Teoil. En son till Samuel Troilius, hade han
redan vid 34 års ålder blifvit biskop i Linköping, hvarpå
han 6 år senare vid Mennanders död (1786) kallades att
intaga erkebiskopsstolen. Han var en lärd man och flitig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
